1 sep 2026

NY MÄTNING: Kraftig förändring för MP

2022 08 11

Väljarstödet för Miljöpartiet ökar ordentligt.

Det indikerar den senaste mätningen från SVT/Novus.

MP har hamnat under riksdagsspärren i de senaste mätningarna från Novus. 

Men nu är partiet över fyra procent-spärren med marginal.

MP ökar med 1,7 procentenheter jämfört med Novus mätning från juli och noterar ett väljarstöd på 5,2 procent. 

Lyfter klimatfrågan

Enligt språkröret Märta Stenevi (MP) finns det en primär förklaring. 

– Det sista halvåret har det blivit väldigt tydligt att det bara är ett parti i svensk politik som är berett att prioritera klimatfrågan på riktigt och att de andra partierna lämnat walk over, säger hon till SVT Nyheter.

Hon tror även att det ökade stödet beror på taktiska skäl från väljarna.

– Jag tror att det finns en faktor att många svenskar, precis som vi, inte vill se en blå-brun regering. Ska man hålla Jimmie Åkesson och SD utanför inflytande så behövs vi för en rödgrön regeringsbildning, säger hon till tv-kanalen.

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, för ett liknande resonemang:

– Vi ser en tydlig rörelse från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Huvudförklaringen är sannolikt att man inte ser någon annan utväg; om MP trillar ut så kommer det inte gå att bilda en S-ledd regering, säger han till SVT.  

M och SD jämnstora

Noterbart är även att Sverigedemokraterna och Moderaterna blir lika stora i Novus mätning.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, har ett antal M-väljare bestämt sig för att stödrösta på Liberalerna. Det förklarar att stödet för M sjunker. 

Väljargruppen kan dock överge L när de noterar att Moderaterna riskerar att tappa platsen som Sveriges andra största parti.

–  När de märker att Moderaterna riskerar att tappa positionen som största parti i blocket är det troligt att man i så fall drar undan sin röstningsintention på Liberalerna och går tillbaka till M, säger statsvetaren till SVT.

Hela mätningen 

Här är Novus nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,2        -1,6
🔴Socialdemokraterna     30,6        -1,1
🟢Miljöpartiet                          5,2        +1,7
🟢Centern                                  6,8        +1,4
🔵Liberalerna                           5,1        +0,1
🔵Moderaterna                     18,6        -1,0
🔵Kristdemokraterna           6,3        -0,4
🔵Sverigedemokraterna   18,6       +1,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,8         +0,4
🔴🟢 S+V+MP                        43,0          -1,0
🟢      Centern                             6,8         +1,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,6          -0,1
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       109 + 26 + 18 + 24  = 177      
🔴🟢 S+V+MP              109 + 26 + 18 = 153
🟢      Centern                24 = 24
🔵🔵 M+KD+SD+L    66 + 22 + 66 + 18 = 172
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   1 augusti – 7 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen