NY MÄTNING: Kraftig förändring för Miljöpartiet

2022 07 04

För första gången på länge är nu Miljöpartiet uppe över 4-procentspärren.

I början av sommaren har Liberalerna haft anledning att jubla då partiet klättrat över den så avgörande 4-procentspärren och nu är det dags för jubel hos ytterligare ett parti – Miljöpartiet.

Största vinnaren i mätningen

I den nya mätningen för juli månad hos Demoskop är Miljöpartiet den största vinnaren och ökar mest av alla partier.

– Jag tror att det under det här halvåret har blivit tydligt att utan Miljöpartiet blir det inte mycket klimat- och miljöpolitik, säger partiets kvinnliga ledare Märta Stenevi till Aftonbladet.

De Gröna ökar från 3,9 procent till 4,9 i mätningen.

Tre orsaker pekas ut

Partiet har inte nått ett så högt resultat sedan januari 2021.

– Det är ett jättepositivt besked inför valspurten, säger Märta Stenevi till tidningen.

Demoskops vd Karin Nelsson framhåller bland annat tre möjliga skäl bakom uppgången:

- Värmeböljorna som drabbat Europa

- FN:s miljömöte i Stockholm nyligen

- S-väljare som vill säkra en valseger genom att lyfta MP över spärren

Flera partier backar

Vänsterpartiet är det parti som ökar näst mest i mätningen och klättrar upp till 8,4 procent.

Desto sämre går det för Moderaterna som backar mest av alla partier. Även Centern och Sverigedemokraterna faller i opinionen enligt Demoskops nya mätning

Miljöpartiets uppgång över spärrgränsen ger ett kraftigt tillskott till Magdalena Anderssons regeringsunderlag som därmed ligger klart före Ulf Kristerssons underlag i mandatsammanställningen.

Samtidigt är marginalerna små.

Hela mätningen

Här är Novus mätning för juli jämfört med juni.

Juli

Vänsterpartiet 8,4 +0,8

Socialdemokraterna 30,3 -0,6

Miljöpartiet 4,9 +1,0

Centern 7,1 -0,6

Liberalerna 4,7 +0,5

Moderaterna 21,0 -1,1

Kristdemokraterna 6,1 +0,4

Sverigedemokraterna 16,3 -0,6

S+V+MP+C 50,7 +0,6

S+V+MP 43,6 +1,2

Centern 7,1 -0,6

M+KD+SD+L 48,1 -0,8

Mandatfördelning

S+V+MP+C 107 + 30 + 17 + 25 = 179

S+V+MP 107 + 30 + 17 = 154

Centern 25 = 25

M+KD+SD+L 74 + 22 + 57 + 17 = 170

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.

Mätningen är genomförd 22 – 30 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen