NY MÄTNING: Historiskt lågt förtroende för en partiledare

2023 02 26

En ny mätning visar förtroendet som svenska folket har för riksdagspartiernas ledare.

Det har varit en utmanande start på partiledarskapet för Centerpartiets Muharrem Demirok.

Sedan Annie Lööf tackat för sig har den nye ledaren inte lyckats få med sig folkets tillit.

Nu visar en ny mätning från Novus det förtroende som svenskarna har för partiledarna i riksdagen.

Endast tre procent av svenskarna har förtroende för Demirok, rapporterar SR Ekot.

Mycket låg siffra

Det är den lägsta förtroendesiffra som uppmätts under det årtionde som mätningarna har utförts.

Demirok menar själv att han är ny på posten som partiledare, och att Centerpartiet behöver utvecklas framöver.

– Det är klart att man alltid vill ha högre siffror, men jag har varit på posten i drygt två och en halv vecka och jag har kommit in i en situation där partiet har en resa att göra, säger han till SR.

“Ett jobb att göra”
Stor uppmärksamhet har riktats mot Centerpartiets nya ledare som är dömd för misshandel vid två tillfällen, uppger SVT.

Vidare förklarar Demirok att han är redo för de utmaningar som kan tänkas komma framöver.

– Jag har ett jobb att göra. Jag tänker att det är någonting vi ska kliva in i här nu med politikutveckling, med en framtidstro och framför allt en revanschlust, säger han.

Får högst förtroende

Högst förtroende av samtliga partiledare i februarimätningen får Magdalena Andersson (S) med 53 procent.

Därefter följer Ulf Kristersson (M) som får 32 procent och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med ett förtroende på 26 procent.

Ebba Busch (KD) och Nooshi Dadgostar (V) kommer fyra och femma i ordningen med 22 respektive 21 procent.

Största ökningen

Utöver Demirok får även Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund låga förtroendesiffror med 11 respektive 10 procent.

Även Johan Pehrson (L) landar lägre på listan och får 10 procent i mätningen.

Den största ökningen i jämförelse med januarimätningen får Nooshi Dadgostar vars förtroendet ökat med 4 procent.

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen