NY MÄTNING: Historiskt lågt förtroende för en partiledare

2023 02 26

Det har varit en utmanande start på partiledarskapet för Centerpartiets Muharrem Demirok.

Sedan Annie Lööf tackat för sig har den nye ledaren inte lyckats få med sig folkets tillit.

Nu visar en ny mätning från Novus det förtroende som svenskarna har för partiledarna i riksdagen.

Endast tre procent av svenskarna har förtroende för Demirok, rapporterar SR Ekot.

Mycket låg siffra

Det är den lägsta förtroendesiffra som uppmätts under det årtionde som mätningarna har utförts.

Demirok menar själv att han är ny på posten som partiledare, och att Centerpartiet behöver utvecklas framöver.

– Det är klart att man alltid vill ha högre siffror, men jag har varit på posten i drygt två och en halv vecka och jag har kommit in i en situation där partiet har en resa att göra, säger han till SR.

“Ett jobb att göra”
Stor uppmärksamhet har riktats mot Centerpartiets nya ledare som är dömd för misshandel vid två tillfällen, uppger SVT.

Vidare förklarar Demirok att han är redo för de utmaningar som kan tänkas komma framöver.

– Jag har ett jobb att göra. Jag tänker att det är någonting vi ska kliva in i här nu med politikutveckling, med en framtidstro och framför allt en revanschlust, säger han.

Får högst förtroende

Högst förtroende av samtliga partiledare i februarimätningen får Magdalena Andersson (S) med 53 procent.

Därefter följer Ulf Kristersson (M) som får 32 procent och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med ett förtroende på 26 procent.

Ebba Busch (KD) och Nooshi Dadgostar (V) kommer fyra och femma i ordningen med 22 respektive 21 procent.

Största ökningen

Utöver Demirok får även Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund låga förtroendesiffror med 11 respektive 10 procent.

Även Johan Pehrson (L) landar lägre på listan och får 10 procent i mätningen.

Den största ökningen i jämförelse med januarimätningen får Nooshi Dadgostar vars förtroendet ökat med 4 procent.

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen