NY MÄTNING: Här finns svenskarna som känner sig tryggare om de kunde skjuta

2023 01 30

18 procent av svenskarna uppger att de skulle uppleva ökad trygghet om de själva kunde skjuta.

Det framgår enligt en ny mätning av Novus.

Litar inte på polisen

Samtidigt som Sverige skakats av ett mycket stort antal skjutningar den senaste tiden är det många som skulle känna sig tryggare om de själva kunde skjuta med vapen.

Novus vd framhåller att det är extremt höga siffor för att vara i Sverige,

– Med dagliga rapporter om skjutningar ville vi undersöka medborgarens roll på kopplingen mellan vapen, skjutskicklighet och de grova våldsbrotten, säger vd Torbjörn Sjöström till Expressen.

Han betonar att undersökningens resultat indikerar att folk inte vågar tro på att polisen utgör ett tillräckligt starkt skydd i riktigt kritiska lägen.

Extrem statistik

Antalet skjutningar i Sverige under 2022 visar på att Sverige befinner sig i ett extremt läge jämfört med grannländerna.

Antal dödsskjutningar per land enligt Regeringskansliet:

62 st Sverige

4 st Norge

4 st Danmark

2 st Finland

Ansvarig minister är upprörd.

– I grund och botten måste de brottsbekämpande myndigheterna göra en kraftfull mobilisering med de resurser de redan har, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till SVT.

– För att bryta den här grova och allvarliga brottsligheten, säger han.

Södra Sveriges landsbygd

Den typiska personen som svarar ja på frågan om man skulle känna sig tryggare om man kunde skjuta är medelålders män i sydsvenska landsbygden.

Äldre kvinnor i Norrland är tvärtom inte inne på att man skulle få ökad trygghet med hjälp av vapen.

Mätningen som avser åldern 18 till 84 år visar på stora skillnader i olika befolkningsgrupper.

Frågan som har ställts är om man skulle känns sig tryggare om man kunde skjuta.

Hela svenska folket

18 % JA

74 % NEJ

Kön som säger ja

22 % Män

13 % Kvinnor

Kön och ålder som säger ja (ytterligheter)

26 % Män 50-64 år

7 % Kvinnor 50-64 år

Geografiska områden som säger ja (ytterligheter)

24 % Sydsverige

13 % Norrland

USA är det land där skjutvapnens roll får störst uppmärksamhet i västvärlden.

Ett vanligt argument för möjligheten att bära vapen i USA är att det kan ge ett skydd om en brottsling med vapen attackerar.

Ett vanligt argument emot är att många vapen i omlopp ökar risken för många skjutningar.

Foto: L. Domenech

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen