NY MÄTNING: Här är vinnaren om det vore val idag – Ena sidan ökar

2021 10 26

Den rödgröna sidan ökar och går förbi M-KD-SD-L-sidan i en ny mätning som pekar på stora utmaningar för Ulf Kristerssons förhoppningar om att vinna valet 2022.

En stor ljusglimt för M-KD-SD-L-sidan är att Liberalerna ökar och når 4 % i mätningen om man avrundar uppåt men trots det tappar man ledningen och förlorar valet om det vore val idag visar Ipsos mätning för oktober som nu presenteras. Men när man tar i beaktande hur decimalerna ser ur så är det den 16:e DN/Ipsosmätningen i rad som Nyamko Sabunis parti faller under 4 %-spärren.

Kämpigt även för KD

Även Kristdemokraterna lever farligt nära spärren och i Ipsos mätning som endast presenteras i jämna procenttal får KD 4 % - men det är avrundat nedåt viket innebär att KD kan ligga någonstans mellan 4,4 och 4,0 %. 

Miljöpartiet som nyligen avslutade sin partikongress ökar med 1 %-enhet till 5 % vilket i dagsläget kan vara helt avgörande för att S-C-MP-V-sidan ska han chans att vinna valet.

Här är Ipsos resultat för oktober jämfört med september:

                                                       Okt         Sept         

🔴Vänsterpartiet                 11         +0
🔴Socialdemokraterna     26         +1
🟢Miljöpartiet                          5         +1
🟢Centern                                  8         +0
🔵Liberalerna                           4         +1
🔵Moderaterna                    20         -2
🔵Kristdemokraterna         4         +0
🔵SD                                           20         -1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                50        +2
🔵🔵 M+KD+SD+L            48         -3   
 

– Det ser lite bättre ut för Liberalerna i den här mätningen men partiet ligger fortfarande under spärren. Kommande mätningar får visa om det här är en bestående trend, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Ipsos nya mätning pekar på en betydande utmaning för Ulf Kristersson då både KD och L behöver komma över 4 %-spärren för att göra Kristersson som statsminister. Och denna mätning visar att inte ens det är en garanti för seger. Samtidigt balanserar även MP nära spärren.

Var Centern kommer att landa i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val är oklart. Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

🔴 V ligger fortsatt mycket högt i opinionen och partiet har chans att nå ett toppresultat 2022.

🔴 S ligger stabilt kring 26 - 27 % men går i väntans tider - i väntan på sin nya partiledare Magdalena Andersson. Hon väntas ge S ett lyft uppåt.

🟢 MP är i en långvarig kris trots att klimatfrågan står i centrum i världsdebatten. Partiet har svårt att hitta formeln till att lyfta i mätningarna.

🟢 C ligger nära valresultatet 2018 men behöver ytterligare ett par procent för att säkra vågmästarrollen.

🔵 L befinner sig i ett mycket akut läge och har ett eskalerande behov av en gamechanger. Partiledaren är nu på rundresa i Polen för att stödja  landets HBTQ-rörelse.

🔵 M tappar lite i denna mätning och med tanke på att brottsligheten stått i centrum länge kan det vara lite oroande för partiet att M-KD-SD-L-sidan inte samlar ett större stöd just nu.

🔵 KD har efter sju svåra år skakat av sig Ebbas husaffär och är möjligen i behov av en tids lugn.

🔵 SD ligger fortsatt stabilt kring 20 %. Partiet har höjt tonläget mot M och KD när det gäller kraven att släppa in SD in regeringen om M-KD-SD-L-sidan vinner valet.

◾Mätningen är genomförd 12 – 25 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

[yop_poll id="825"]

28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen