NY MÄTNING: Här är vinnaren om det vore val idag

2021 10 15

Det är stor dramatik i Sifos nya mätning som avser oktober månad. Det blåa laget med M-KD-SD-L-sidan vinner över Lag Löfven procentuellt sett men ett av de fyra högerpartierna - Liberalerna - hamnar långt under spärren vilket skulle innebära att man tappar 2,8 %-enheter och faller efter Lag Löfven.

Kris för Miljöpartiet

Men samtidigt ligger även Miljöpartiet under spärren vilket innebär att även S-MP-C-V-sidan måste räkna bort ett antal procent, närmare bestämt 3,7 %-enheter, och det innebär att M-KD-SD-sidan tar hem segern i alla fall, såväl mandatmässigt som procentuellt.

Miljöpartiet som just nu har partikongress hänger verkligen på gärdesgården och har stora problem med att klara 4 %-spärren.

Här är Sifos resultat för oktober jämfört med september:

                                                       Okt         Sept         

Vänsterpartiet                 10,5         -0,1         

Socialdemokraterna     26,6         +0,5        

Miljöpartiet                          3,7         -0,5         

Centern                                  8,0         -0,9         

Liberalerna                           2,8         -0,2        

Moderaterna                    21,9         +0,4

Kristdemokraterna         5,0          +0,3        

SD                                           19,9         +0,3          

 

S+V+MP+C                  48,8        -1,0      

M+KD+SD+L               49,6       +0,8        

 

Men det är mandaten som är det allra viktigaste och de fördelas relativt procentuellt på de partier som klarar 4 %-spärren. Och räknar man bort MP och L så  uppnår de båda regeringssidorna följande resultat:

S+V+C                            45,1        

M+KD+SD                   46,8       

ANALYS

Om Sifos mätning för oktober skulle bli valresultat så skulle med andra ord M-KD-SD bilda nytt styre i Sverige. Det är ännu oklart om SD skulle ingå en sådan regering eller om partiet istället skulle vara budgetsamarbetande stödparti precis som Centern och Liberalerna varit åt S-MP-regeringen.

Var Centern kommer att landa i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val är oklart. Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

 V ligger fortsatt mycket högt i opinionen. 

S ligger stabilt kring 26 - 27 % men går i väntans tider - i väntan på sin nya partiledare som lär bli Magdalena Andersson. Hon väntas ge S ett lyft uppåt.

MP är i en långvarig kris och på partiets pågående kongress är huvudfrågan hur man ska komma tillbaka uppåt i opinionen för att klara 4 %-spärren och fixa en tredje mandatperiod i regeringsställning.

C ligger nära valresultatet 2018 men behöver ytterligare ett par procent för att säkra vågmästarrollen.

L befinner sig i ett mycket akut läge och har ett eskalerande behov av en gamechanger.

M ligger på en hög nivå och partiets största bekymmer är helt enkelt L:s låga siffror.

KD har efter sju svåra år skakat av sig Ebbas husaffär och hoppas att det nu ska underlätta partiets utveckling framöver vilket det sannolikt också gör.

SD ligger fortsatt stabilt kring 20 %. Partiets viktigaste uppgift är nu att skapa en så god relation som möjligt med M-KD vilket är en uppgift som ser ut att gå bra.

Mätningen är genomförd 4 – 14 oktober  

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen