NY MÄTNING: Här är partiet som ökar mest

2022 09 04

I dag är det en vecka till valet och Moderaterna är det parti som ökar mest. Samtidigt knappar den rödgröna sidan in och det är mycket jämnt mellan de två regeringsunderlagen.

Det visar en ny mätning som presenteras i dag söndag exakt en vecka före valet. Det är Sifos nya mätning som indikerar att valet blir en riktig rysare.

M spurtar starkast

Moderaterna är det parti som går allra starkast i valspurten just nu enligt Sifo. Partiet med partiledare Ulf Kristersson i spetsen ökar med 0,8 procentenheter och är därmed det parti som ökar mest i mätningen.

Partiet når därmed upp till över 18 procent och närmar sig Sverigedemokraterna som fortfarande är största parti inom den blå sidan. SD:s tidigare ledning med flera procentenheter före Moderaterna har emellertid krympt till bara 1,3 procentenheter i nya Sifomätningen.

Vänsterpartiet ökar

Det parti som går näst starkast är nu Vänsterpartiet enligt den nya mätningen. Nooshi Dadgostars parti klättar med 0,3 procentenheter vilket bidrar till att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag knappar in på M-KD-SD-L-sidan.

Sifo indikerar att opinionsläget för närvarande kan vara relativt stabilt då det är marginella förändringar för flera av partierna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet ligger helt still i nya mätningen samtidigt som Kristdemokraterna tappar nästan en halv procentenhet.

Har gått upp i ledningen

Moderaternas regeringsunderlag låg rejält efter den rödgröna sidan i Sifo under stora delar av augusti månad men vid månadsskiftet till september har nu det blå laget ökat.

Med bara en vecka till valdagen väntas de kommande sammandrabbningarna i TV kunna få en avgörande effekt på valet.

Måndag - Partiledarutfrågning 1 av 2 i TV4

Tisdag - Partiledarutfrågning 2 av 2 i TV4

Onsdag- Statsministerduell i SVT

Torsdag - Partiledarutfrågning i TV4

Fredag- Partiledarutfrågning i SVT

Lördag - Statsministerduell i TV4

Här är Sifos nya mätning för i dag söndag jämfört med mätningen i går lördag:

Vänsterpartiet 7,7 +0,3

Socialdemokraterna 28,5 +0,0

Miljöpartiet 4,8 +0,0

Centern 7,6 -0,2

Liberalerna 5,9 +0,1

Moderaterna 18,1 +0,8

Kristdemokraterna 6,2 -0,4

Sverigedemokraterna 19,4 -0,7

S+V+MP+C 48,6 +0,1

M+KD+SD+L 49,6 -0,2

Skiljer bara 3 mandat

Sammantaget knappar nu de rödgröna in men det blå blocket leder fortfarande. Ledningen minskar dock från fem mandat till bara tre mandat till fördel för Ulf Kristerssons regeringsalternativ.

S+V+MP+C = 102 + 27 + 17 + 27 = 173

S+V+MP = 102 + 27 + 17 = 146

M+KD+SD+L = 64 + 22 + 69 + 21 = 176

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen