NY MÄTNING: Här är partiet som ökar mest

2022 09 04

Det visar en ny mätning som presenteras i dag söndag exakt en vecka före valet. Det är Sifos nya mätning som indikerar att valet blir en riktig rysare.

M spurtar starkast

Moderaterna är det parti som går allra starkast i valspurten just nu enligt Sifo. Partiet med partiledare Ulf Kristersson i spetsen ökar med 0,8 procentenheter och är därmed det parti som ökar mest i mätningen.

Partiet når därmed upp till över 18 procent och närmar sig Sverigedemokraterna som fortfarande är största parti inom den blå sidan. SD:s tidigare ledning med flera procentenheter före Moderaterna har emellertid krympt till bara 1,3 procentenheter i nya Sifomätningen.

Vänsterpartiet ökar

Det parti som går näst starkast är nu Vänsterpartiet enligt den nya mätningen. Nooshi Dadgostars parti klättar med 0,3 procentenheter vilket bidrar till att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag knappar in på M-KD-SD-L-sidan.

Sifo indikerar att opinionsläget för närvarande kan vara relativt stabilt då det är marginella förändringar för flera av partierna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet ligger helt still i nya mätningen samtidigt som Kristdemokraterna tappar nästan en halv procentenhet.

Har gått upp i ledningen

Moderaternas regeringsunderlag låg rejält efter den rödgröna sidan i Sifo under stora delar av augusti månad men vid månadsskiftet till september har nu det blå laget ökat. 

Med bara en vecka till valdagen väntas de kommande sammandrabbningarna i TV kunna få en avgörande effekt på valet.

Måndag - Partiledarutfrågning 1 av 2 i TV4

Tisdag - Partiledarutfrågning 2 av 2 i TV4

Onsdag- Statsministerduell i SVT

Torsdag - Partiledarutfrågning i TV4

Fredag- Partiledarutfrågning i SVT

Lördag - Statsministerduell i TV4

Här är Sifos nya mätning för i dag söndag jämfört med mätningen i går lördag:

Vänsterpartiet                    7,7         +0,3

Socialdemokraterna     28,5         +0,0

Miljöpartiet                          4,8         +0,0

Centern                                  7,6         -0,2

Liberalerna                           5,9          +0,1

Moderaterna                     18,1        +0,8

Kristdemokraterna           6,2        -0,4

Sverigedemokraterna   19,4        -0,7

 

S+V+MP+C                  48,6        +0,1 

M+KD+SD+L              49,6        -0,2 

 

S+V+MP+C = 102 + 27 + 17 + 27 = 173

S+V+MP  = 102 + 27 + 17 = 146

M+KD+SD+L  = 64 + 22 + 69 + 21 = 176

 

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen