NY MÄTNING: Här är partiet som ökar mest

2022 09 04

I dag är det en vecka till valet och Moderaterna är det parti som ökar mest. Samtidigt knappar den rödgröna sidan in och det är mycket jämnt mellan de två regeringsunderlagen.

Det visar en ny mätning som presenteras i dag söndag exakt en vecka före valet. Det är Sifos nya mätning som indikerar att valet blir en riktig rysare.

M spurtar starkast

Moderaterna är det parti som går allra starkast i valspurten just nu enligt Sifo. Partiet med partiledare Ulf Kristersson i spetsen ökar med 0,8 procentenheter och är därmed det parti som ökar mest i mätningen.

Partiet når därmed upp till över 18 procent och närmar sig Sverigedemokraterna som fortfarande är största parti inom den blå sidan. SD:s tidigare ledning med flera procentenheter före Moderaterna har emellertid krympt till bara 1,3 procentenheter i nya Sifomätningen.

Vänsterpartiet ökar

Det parti som går näst starkast är nu Vänsterpartiet enligt den nya mätningen. Nooshi Dadgostars parti klättar med 0,3 procentenheter vilket bidrar till att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag knappar in på M-KD-SD-L-sidan.

Sifo indikerar att opinionsläget för närvarande kan vara relativt stabilt då det är marginella förändringar för flera av partierna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet ligger helt still i nya mätningen samtidigt som Kristdemokraterna tappar nästan en halv procentenhet.

Har gått upp i ledningen

Moderaternas regeringsunderlag låg rejält efter den rödgröna sidan i Sifo under stora delar av augusti månad men vid månadsskiftet till september har nu det blå laget ökat.

Med bara en vecka till valdagen väntas de kommande sammandrabbningarna i TV kunna få en avgörande effekt på valet.

Måndag - Partiledarutfrågning 1 av 2 i TV4

Tisdag - Partiledarutfrågning 2 av 2 i TV4

Onsdag- Statsministerduell i SVT

Torsdag - Partiledarutfrågning i TV4

Fredag- Partiledarutfrågning i SVT

Lördag - Statsministerduell i TV4

Här är Sifos nya mätning för i dag söndag jämfört med mätningen i går lördag:

Vänsterpartiet 7,7 +0,3

Socialdemokraterna 28,5 +0,0

Miljöpartiet 4,8 +0,0

Centern 7,6 -0,2

Liberalerna 5,9 +0,1

Moderaterna 18,1 +0,8

Kristdemokraterna 6,2 -0,4

Sverigedemokraterna 19,4 -0,7

S+V+MP+C 48,6 +0,1

M+KD+SD+L 49,6 -0,2

Skiljer bara 3 mandat

Sammantaget knappar nu de rödgröna in men det blå blocket leder fortfarande. Ledningen minskar dock från fem mandat till bara tre mandat till fördel för Ulf Kristerssons regeringsalternativ.

S+V+MP+C = 102 + 27 + 17 + 27 = 173

S+V+MP = 102 + 27 + 17 = 146

M+KD+SD+L = 64 + 22 + 69 + 21 = 176

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen