NY MÄTNING: Glatt besked för två av partierna

2022 07 02

Två av partierna har anledning att jubla åt Novus nya mätning som presenteras i dag.

Mätningen gäller partiledarnas förtroende och det är en allt viktigare fråga ju närmare valdagen man kommer.

Två tydliga flöten

Partiledarna utgör en central del av partiernas valkampanjer och en partiledare med starkt självförtroende som bärs fram av starka siffror i mätningarna skapar medvind åt hela sitt parti.

Novus nya mätning ger ett positivt besked åt i första hand Socialdemokraterna och Liberalerna.

Både Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L) är två stora så kallade flöten enligt mätningen samtidigt som andra partiledare snarast utgör sänken.

Historiskt starka siffror

Magdalena Andersson (S) kammar hem historiskt starka siffror och åtnjuter förtroende även hos en betydande andel borgerliga väljare.

Och detta är nu en av de största utmaningarna för M-KD-SD-L-sidans regeringsunderlag.

– Vi behöver gå tillbaka till moderatledaren Fredrik Reinfeldt för att se lika höga förtroendesiffror för en sittande statsminister, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Ökar mest

Magdalena Andersson (S) får hela 56 procent i förtroende hos svenska folket.
Se alla partiledares förtroendesiffror längst ned i texten.

Även Liberalerna får en bra start på helgen då L-ledaren Johan Pehrson är den som ökar mest.

Han lyfter hela 7 procentenheter i mätningen.

Därmed kör han förbi båda MP-ledarna med betydande marginal och närmar sig V-ledaren Nooshi Dadgostar – trots att han är så ny som partiledare.

Till stor del handlar det om att han blir allt mer känd hos fler väljare som dessutom gillar det de ser enligt mätningen.

En prövning

För Moderaternas väljare är mätningen en prövning.

Ulf Kristersson tappar 6 procentenheter i mätningen jämfört med maj månad och landar på 33 procents andel som har stort eller ganska stort förtroende för honom.

Det ger honom samtidigt en viktig andraplats efter statsministern men skillnaden mellan de båda partiledarna – 56 respektive 33 procent – är betydande.

– Detta är nog något som Moderaterna tar på stort allvar, säger Novuschefen Torbjörn Sjöström.

Alla tre partiledare längst till höger backar samtidigt som Annie Lööf (C) ökar.

Sammanfaller med misstroendehot

Undersökningen har genomförts mellan 16 och 21 juni och avser hur stor del av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för de olika partiledarna.

Mätningen sammanfaller med högerpartiernas misstroendehot mot Morgan Johansson (S) som ledde till risk för regeringskris.

Partiledarnas förtroende:

56 % (-1) Magdalena Andersson

33 % (-6) Ulf Kristersson

29 % (-2) Ebba Busch

27 % (-3) Jimmie Åkesson

22 % (+3) Annie Lööf

21 %  (+1) Nooshi Dadgostar

18 % (+7) Johan Pehrson

10 % (+1) Märta Stenevi

9 % (+1) Per Bolund

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen