NY MÄTNING: Framgångar för ena regeringsunderlaget

2022 09 03

Moderatledaren Ulf Kristersson skulle bli Sveriges nya statsminister om det vore val i dag.

Det indikerar en ny mätning som Sifo som presenterar i dag lördag. Mätningen visar att högersidan nu är på frammarsch i valspurten.

Både M och KD ökar

Moderaterna som drabbades av ett stort tapp i mätningarna förra veckan är nu på väg upp igen enligt flera olika opinionsinstitut. I dagens Sifo klättrar Ulf Kristerssons parti med 0,5 procentenheter och är nu uppe på 17,3.

Samtidigt har KD-ledaren Ebba Busch lagt in en extra växel och går upp till 6,6 vilket är 0,3 mer än Kristdemokraterna fick i valet för fyra år sedan.

Sverigedemokraterna är fortsatt klart största parti inom högersidan samtidigt som Liberalerna är minst med 5,8 enligt den nya mätningen.

5,8 är samtidigt ett glädjebesked för Liberalerna som så sent som i maj låg klart under 4-procentspärren.

Kämpigt för Socialdemokraterna

För statsminister Magdalena Anderssons (S) parti är det just nu motvind enligt Sifo. Partiet backar mest av alla och faller ned till 28,5 procent av väljarstödet. Partiet gick i går till kraftigt angrepp mot Sverigedemokraterna men eventuella uppåt- eller nedåteffekter av detta torde återstå att se.

På vänstersidan tappar både Miljöpartiet och Vänsterpartiet stöd en aning men Annie Lööfs parti går däremot upp i flera mätningar.

I dagens Sifomätning klättrar Centern upp med 0,3 och ligger nu uppe på 7,8.

Sifo har svängt om

Centerns uppgång dämpar fallet för de rödgröna men sammantaget drar nu Ulf Kristerssons regeringsunderlag ifrån en aning vilket innebär att Sifo som tidigare pekat på en rödgrön valseger för närvarande istället svängt om mot att peka på blå valseger.

Med bara en vecka till valdagen väntas de kommande sammandrabbningarna i TV kunna få en avgörande effekt på valet.

Måndag - Partiledarutfrågning 1 av 2 i TV4

Tisdag - Partiledarutfrågning 2 av 2 i TV4

Onsdag- Statsministerduell i SVT

Torsdag - Partiledarutfrågning i TV4

Fredag- Partiledarutfrågning i SVT

Lördag - Statsministerduell i TV4

Här är Sifos nya mätning för i dag lördag jämfört med mätningen i går fredag:

Vänsterpartiet 7,4 -0,2

Socialdemokraterna 28,5 -0,5

Miljöpartiet 4,8 -0,1

Centern 7,8 +0,3

Liberalerna 5,8 -0,4

Moderaterna 17,3 +0,5

Kristdemokraterna 6,6 +0,3

Sverigedemokraterna 20,1 +0,1

S+V+MP+C 48,5 -0,5

M+KD+SD+L 49,8 +0,5

Skiljer bara 5 mandat

Sammantaget går springer det blå blocket ifrån och omvandlat till mandat leder Ulf Kristerssons regeringsalternativ nu med 5 mandat.

S+V+MP+C = 101 + 26 + 17 + 28 = 172

S+V+MP = 101 + 26 + 17 = 144

M+KD+SD+L = 62 + 23 + 71 + 21 = 177

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen