NY MÄTNING: Får lägsta stödet på fem år

2022 04 08

Sverigedemokraterna når sitt sämsta stöd på fem år samtidigt som tre partier som tidigare backat nu ökar i stöd.

Det visar en ny mätning från Demoskop som presenteras i dag. 

Rödgröna ökar

Socialdemokraternas stora uppgång den senaste tiden stannar av i den nya mätningen men samtidigt vänder Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern alla uppåt vilket gör att vänster-mittensidan går framåt i mätningen.

Det är glädjande för Nooshi Dadgostar (V), Annie Lööf (C) och de båda MP-ledarna Märta Stenevi och Per Bolund som kämpat i motvind tidigare i vår.

Det största lyftet av de tre står Miljöpartiet för - sett till andelen av partiets totala storlek - och ökningen på 0,6 för partiet närmare 4-procentsspärren.

Socialdemokraterna på höga nivåer

Även om S tappar en aning så ligger de fortsatt på höga nivåer.

– I tider av krig och kris gynnas det statsbärande partiet. Det kan vara så att opinionen nu nått en mättnadsgrad, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

SD faller i opinionen

Sverigedemokraterna har backat sedan Rysslands krig mot Ukraina inleddes och partiet sjunker nu ytterligare. Jimmie Åkessons parti är i den nya mätningen nere på den lägsta nivån på fem år. Inte sedan 2017 har SD varit på så låga nivåer i Demoskop.

På senare tid har försvarspolitiken och ett möjligt medlemskap i Nato varit i fokus och SD har ännu inte klart för sig om de är för eller emot Nato utan analyserar nu igenom frågan på nytt. Moderaterna är däremot klart för.

– Där är SD inte alls lika tydliga i sin politik som M, säger Demoskops vd.

Kristdemokraterna tappar

Ebba Buschs parti faller med 1,1 procentenheter och står därmed för det största tappet av alla partier. Kristdemokraterna fick dock hela 6,5 procent i Demoskops marsmätning och trots fallet har partiet en bra bit ned till spärren. 

Team Magdalena (S) ökar ledningen

Med anledning av uppgången för Vänstern, Centern och Miljöpartiet lyfter de Rödgröna  med hjälp av Centern och drar ifrån M-KD-SD-L-sidan. Om Demoskopmätningen vore valresultat skulle Centerpartiet sannolikt bli vågmästare.

Men det är fortsatt jämnt mellan de båda regeringsunderlagen och väldigt mycket hänger på om MP och L kommer in i riksdagen eller inte.

Här är Demoskops mätning för april jämfört med mars:

                                                       April     Mars

🔴Vänsterpartiet                      8,1     +0,7
🔴Socialdemokraterna       31,5      -0,9
🟢Miljöpartiet                           3,5      +0,6
🟢Centern                                   8,0      +0,5
🔵Liberalerna                            2,4      +0,2
🔵Moderaterna                     22,9      +0,9
🔵Kristdemokraterna           5,4      -1,1
🔵SD                                            17,0      -0,5
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  51,1      +0,9
🔴🟢 S+V+MP                        43,1       +0,4
🟢      Centern                             8,0       +0,5
🔵🔵 M+KD+SD+L              47,7       -0,5
 
Mandatfördelning
Miljöpartiet och Liberalerna blir helt utan mandat vilket gör att de 349 mandaten fördelas ut på sammantaget sex olika partier i nya mätningen.
 
🔴🟢 S+V+C+MP                   119+30+30+0  = 179 mandat 
🔵🔵 M+KD+SD+L               86+20+64+0     = 170  mandat
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det ännu oklart var Centern landar i regeringsfrågan i ett läge där Annie Lööfs parti kan komma att pressas att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 
ANALYS PARTI FÖR PARTI

🔴 V har tappat i flera mätningar efter fiaskot där man först röstade nej till vapenleverans till Ukraina men sen ändrade sig till ja. Partiet har haft en tuff period men vänder nu uppåt. Det kan indikera att Nooshi Dadgostars parti nu är på uppgång igen.

Partiet har fått en extra utmaning från S i samband med att Magdalena Andersson tagit över Socialdemokraterna och hennes profil är sannolikt populärare bland många V-väljare än Stefan Löfvens profil. 

🔴 S är på kraftig frammarsch med sin nya partiledare Magdalena Andersson som dessutom fått ett stort lyft i samband med Rysslands krig mot Ukraina. Hon har setts i många internationella sammanhang och får skyhöga resultat i förtroendemätningarna. Magdalena Andersson lyfter partiet med sin tydligare och mer direkta ledarstil.

Att S nu är själva i regeringen efter att MP lämnat gör att statsministern kan köra betydligt renare S-politik vilket torde stärka partiet hos en hel del väljare.  

🟢 MP har efter att partiet lämnade regeringen fallit kraftigt i opinionen men får i denna mätning ett tydligt lyft. MP har varit det parti som tydligast sagt nej till att importera olja och gas från Ryssland vilket en stor del av svenska folket sannolikt är mycket positiva till. Det kan bidra till att partiet nu ökar.

🟢 C har tappat tydligt efter att partiet sade ja till Magdalena Andersson (S) som ny statsminister men nej till hennes nya budget. Det blev otydligt för väljarna som upplevde Centerns resonemang som opålitligt och oväntat. Samtidigt är Centerns stöd helt nödvändigt för Socialdemokraternas möjlighet att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar ändå att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

Partiets ökning är efterlängtad för Annie Lööf men det behövs fler mätningar för att klargöra om det handlar om ett trendbrott för partiet.

🔵 L ligger fortsatt på mycket låga nivåer i mätningarna och krisen blir större ju närmare valet kommer. En ökning behöver komma före valets slutspurt om man ska öka chansen till stödröster. Så här långt har Liberalerna visat sig svaga på att finna enskilda frågor som lyfter partiet - kanske utgör Nato en möjlighet till lyft.

🔵 M hade starkt år 2021 men tappade tydligt efter att Magdalena Andersson tog över som S-ledare efter Stefan Löfven. Socialdemokraterna upplevs därmed som ett piggare och vassare parti.

I samband med att försvaret och Nato kommit i fokus gynnas dock Moderaterna som är kraftigt för Nato samtidigt som Socialdemokraterna svajar och lutar åt nej ena dagen men åt kanske andra dagen.

🔵 KD fokuserar på landsbygden och sjukvården och har ökat i flera mätningar men går i denna nya mätning nedåt. Sannolikt handlar det delvis om att KD-väljare sneglar åt Ulf Kristersson som fått mycket utrymme i media avseende Moderaternas ja till Nato.

🔵 SD har haft problem ända sedan Rysslands brutala krig mot Ukraina bröt ut. Partiledarens ovilja att välja mellan Joe Biden och Vladimir Putin fick stor uppmärksamhet. Och nyligen spred en SD-riksdagsledamot som dessutom satt i försvarsutskottet grov ryska krigspropaganda och desinformation vilket sänkte partiets förtroende ytterligare.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.  

◾Mätningen är genomförd  29 mars - 5 april.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen