NY LAG: Rekordmånga får böter – högsta antalet sedan 2011

2025 02 03

År 2022 ändrades lagen om nedskräpning i Sverige.

Numera är även mindre skräp, till exempel cigarettfimpar och tuggummin, inkluderat i den så kallade ”skräpboten” för mindre nedskräpning.

Den som fälls riskerar böter på 800 kronor.

Nu visar färsk statistik att den nya lagen fått stor effekt.

Antalet utdelade böter för nedskräpning har femdubblats under de senaste fem åren, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent med hänvisning till Polismyndigheten.

Under 2024 bötfälldes dessutom fler invånare för nedskräpning än någonsin. Totalt bötfälldes 438 personer i Sverige för nedskräpning – en ökning med 29 procent jämfört med fjolåret och det högsta antalet utdelade böter sedan 2011.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, välkomnar den kraftiga ökningen.

– Varje utfärdad bot stärker normen att det aldrig är okej att lämna skräp efter sig. Det är ett kraftfullt verktyg som skickar en tydlig signal om att varje individ behöver ta sitt ansvar för en renare miljö, säger hon i ett uttalande.

”Ser gärna att fler böter delas ut”

Trots ökningen bötfälls relativt få personer för nedskräpning i Sverige. Andelen som bötfälls är liten jämfört med andra typer av brott. I jämförelse delade polisen ut nästan 156 000 böter för hastighetsöverträdelser i trafiken under 2024.

– Fortkörning tas på stort allvar eftersom det är farligt och dyrt för samhället. Nedskräpning är också ett allvarligt problem som kräver samma tydlighet i regler och konsekvenser. Vi ser gärna att fler böter delas ut så det får samma förebyggande effekt som en fortkörningsbot, säger Johanna Ragnartz.

Fakta: Kommunerna med flest böter

Här är kommunerna där det utfärdats flest böter för nedskräpning under 2024:

Malmö	69
Västerås	35
Stockholm	33
Uppsala	30
Göteborg	19
Lund	15
Örebro	11
Järfälla	9
Helsingborg	8
Botkyrka	8

Källa: Håll Sverige Rent

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen