NY LAG: Rekordmånga får böter – högsta antalet sedan 2011

2025 02 03

År 2022 ändrades lagen om nedskräpning i Sverige.

Numera är även mindre skräp, till exempel cigarettfimpar och tuggummin, inkluderat i den så kallade ”skräpboten” för mindre nedskräpning.

Den som fälls riskerar böter på 800 kronor.

Nu visar färsk statistik att den nya lagen fått stor effekt.

Antalet utdelade böter för nedskräpning har femdubblats under de senaste fem åren, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent med hänvisning till Polismyndigheten.

Under 2024 bötfälldes dessutom fler invånare för nedskräpning än någonsin. Totalt bötfälldes 438 personer i Sverige för nedskräpning – en ökning med 29 procent jämfört med fjolåret och det högsta antalet utdelade böter sedan 2011.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, välkomnar den kraftiga ökningen.

– Varje utfärdad bot stärker normen att det aldrig är okej att lämna skräp efter sig. Det är ett kraftfullt verktyg som skickar en tydlig signal om att varje individ behöver ta sitt ansvar för en renare miljö, säger hon i ett uttalande.

”Ser gärna att fler böter delas ut”

Trots ökningen bötfälls relativt få personer för nedskräpning i Sverige. Andelen som bötfälls är liten jämfört med andra typer av brott. I jämförelse delade polisen ut nästan 156 000 böter för hastighetsöverträdelser i trafiken under 2024.

– Fortkörning tas på stort allvar eftersom det är farligt och dyrt för samhället. Nedskräpning är också ett allvarligt problem som kräver samma tydlighet i regler och konsekvenser. Vi ser gärna att fler böter delas ut så det får samma förebyggande effekt som en fortkörningsbot, säger Johanna Ragnartz.

Fakta: Kommunerna med flest böter

Här är kommunerna där det utfärdats flest böter för nedskräpning under 2024:

Malmö	69
Västerås	35
Stockholm	33
Uppsala	30
Göteborg	19
Lund	15
Örebro	11
Järfälla	9
Helsingborg	8
Botkyrka	8

Källa: Håll Sverige Rent

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen