Den 1 januari 2025 kommer en ny lag att börja gälla.

Lagen innebär att alla kommersiella aktörer med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddstolpe.

Nu riktas kraftig kritik mot lagen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Det gäller

Lagen har arbetats fram i fortsatta insatser för att försöka utöka infrastrukturen för elbilar.

– Kommersiella aktörer, som till exempel köpcentrum, idrottshallar eller liknande besöksmål, med minst 20 parkeringsplatser måste ha minst 1 laddpunkt installerad senast 1 januari 2025. Det framgår av EU-direktiv, förklarar Vattenfall. 

– Sedan tidigare är kravet på kommersiella nybyggnationer med ett minimum av 10 parkeringsplatser att det ska finnas framdragen infrastruktur till minst 20 procent av parkeringsplatserna samt att det ska finnas minst en laddpunkt.

Skärps ytterligare

Framöver kommer lagen att skärpas ytterligare.

– Planerar du utbyggnad av elbilsladdning? Då gör du gott i att tänka långsiktigt redan nu. Den 1 januari 2027 föreslås nämligen kraven ovan att skärpas ytterligare. 

– För kommersiella fastigheter gäller då att det ska finnas minst 1 laddpunkt för var tionde parkeringsplats samt att det ska finnas framdragen laddinfrastruktur för minst 50 procent av platserna.

“Det är märkligt”

Lagen får nu kritik från olika håll.

En som reagerar på saken är Rickard Karlsson som är ordförande för kyrkan Alliansförsamlingen i Skärstad i Jönköpings kommun.

– Jag tycker att det är märkligt när det kommer sådana lagkrav som tvingar oss som fastighetsägare att bara sätta upp en laddstolpe, säger han till SR.

“Inte det roligaste”

Han förklarar vidare att laddstolpar inte är den första saken han skulle vilja spendera pengar på.

– Som jag uppfattar det så är det ju vi som ska stå för notan här. Det ingår i lagkravet. Det är klart att den kostnaden, vad den nu innebär, den är ju vår att ta, säger han.

– Det är väl inte det roligaste att lägga pengarna på, kan jag tycka. Alla andra saker tycker jag personligen skulle vara bättre att lägga pengarna på än en laddstolpe.

Foto: M. Fousert

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen