Ny lag om laddstolpar – “Det här är märkligt”

2024 07 27

Vid årsskiftet börjar en ny lag om laddstolpar att gälla.

Den 1 januari 2025 kommer en ny lag att börja gälla.

Lagen innebär att alla kommersiella aktörer med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddstolpe.

Nu riktas kraftig kritik mot lagen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Det gäller

Lagen har arbetats fram i fortsatta insatser för att försöka utöka infrastrukturen för elbilar.

– Kommersiella aktörer, som till exempel köpcentrum, idrottshallar eller liknande besöksmål, med minst 20 parkeringsplatser måste ha minst 1 laddpunkt installerad senast 1 januari 2025. Det framgår av EU-direktiv, förklarar Vattenfall. 

– Sedan tidigare är kravet på kommersiella nybyggnationer med ett minimum av 10 parkeringsplatser att det ska finnas framdragen infrastruktur till minst 20 procent av parkeringsplatserna samt att det ska finnas minst en laddpunkt.

Skärps ytterligare

Framöver kommer lagen att skärpas ytterligare.

– Planerar du utbyggnad av elbilsladdning? Då gör du gott i att tänka långsiktigt redan nu. Den 1 januari 2027 föreslås nämligen kraven ovan att skärpas ytterligare. 

– För kommersiella fastigheter gäller då att det ska finnas minst 1 laddpunkt för var tionde parkeringsplats samt att det ska finnas framdragen laddinfrastruktur för minst 50 procent av platserna.

“Det är märkligt”

Lagen får nu kritik från olika håll.

En som reagerar på saken är Rickard Karlsson som är ordförande för kyrkan Alliansförsamlingen i Skärstad i Jönköpings kommun.

– Jag tycker att det är märkligt när det kommer sådana lagkrav som tvingar oss som fastighetsägare att bara sätta upp en laddstolpe, säger han till SR.

“Inte det roligaste”

Han förklarar vidare att laddstolpar inte är den första saken han skulle vilja spendera pengar på.

– Som jag uppfattar det så är det ju vi som ska stå för notan här. Det ingår i lagkravet. Det är klart att den kostnaden, vad den nu innebär, den är ju vår att ta, säger han.

– Det är väl inte det roligaste att lägga pengarna på, kan jag tycka. Alla andra saker tycker jag personligen skulle vara bättre att lägga pengarna på än en laddstolpe.

Foto: M. Fousert

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen