13 juli 2026

Ny lag om laddstolpar – “Det här är märkligt”

2024 07 27

Vid årsskiftet börjar en ny lag om laddstolpar att gälla.

Den 1 januari 2025 kommer en ny lag att börja gälla.

Lagen innebär att alla kommersiella aktörer med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddstolpe.

Nu riktas kraftig kritik mot lagen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Det gäller

Lagen har arbetats fram i fortsatta insatser för att försöka utöka infrastrukturen för elbilar.

– Kommersiella aktörer, som till exempel köpcentrum, idrottshallar eller liknande besöksmål, med minst 20 parkeringsplatser måste ha minst 1 laddpunkt installerad senast 1 januari 2025. Det framgår av EU-direktiv, förklarar Vattenfall. 

– Sedan tidigare är kravet på kommersiella nybyggnationer med ett minimum av 10 parkeringsplatser att det ska finnas framdragen infrastruktur till minst 20 procent av parkeringsplatserna samt att det ska finnas minst en laddpunkt.

Skärps ytterligare

Framöver kommer lagen att skärpas ytterligare.

– Planerar du utbyggnad av elbilsladdning? Då gör du gott i att tänka långsiktigt redan nu. Den 1 januari 2027 föreslås nämligen kraven ovan att skärpas ytterligare. 

– För kommersiella fastigheter gäller då att det ska finnas minst 1 laddpunkt för var tionde parkeringsplats samt att det ska finnas framdragen laddinfrastruktur för minst 50 procent av platserna.

“Det är märkligt”

Lagen får nu kritik från olika håll.

En som reagerar på saken är Rickard Karlsson som är ordförande för kyrkan Alliansförsamlingen i Skärstad i Jönköpings kommun.

– Jag tycker att det är märkligt när det kommer sådana lagkrav som tvingar oss som fastighetsägare att bara sätta upp en laddstolpe, säger han till SR.

“Inte det roligaste”

Han förklarar vidare att laddstolpar inte är den första saken han skulle vilja spendera pengar på.

– Som jag uppfattar det så är det ju vi som ska stå för notan här. Det ingår i lagkravet. Det är klart att den kostnaden, vad den nu innebär, den är ju vår att ta, säger han.

– Det är väl inte det roligaste att lägga pengarna på, kan jag tycka. Alla andra saker tycker jag personligen skulle vara bättre att lägga pengarna på än en laddstolpe.

Foto: M. Fousert

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen