NY LAG: Många får böter – högsta antalet sedan 2011

2024 02 09

År 2022 ändrades lagen om nedskräpning i Sverige.

Numera är det även mindre skräp, till exempel cigarettfimpar och tuggummin, inkluderat i den så kallade ”skräpboten” för mindre nedskräpning.

Den som fälls riskerar böter på 800 kronor.

Nu kommer siffror som visar att den uppdaterade lagen fått stor effekt.

Antalet utdelade nedskräpningsböter har ökat kraftigt de senaste två åren, och mer än tredubblats de senaste fem, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent med hänvisning till statistik från Polismyndigheten.

Förra året bötfälldes  339 personer för nedskräpning. 

– Det är en ökning med 17 % mot året innan och det högsta antalet utdelade böter sedan skräpboten infördes år 2011, uppger Håll Sverige Rent i ett pressutskick.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att ökningen är glädjande.  

– Vi är positiva till att all typ av nedskräpning, även småskräp som fimpar, synliggörs och får faktiska påföljder i form av böter. Nedskräpning är olagligt och boten tydliggör den enskilda individens ansvar i frågan, säger hon.

”Skulle gärna se att fler få böter”

Andelen svenska som bötfälls för nedskräpning är dock liten jämfört med andra typer av brott som kan leda till böter.

Till exempel delade polisen ut drygt 127 000 böter för hastighetsöverträdelser i trafiken under 2023.

– Den som kör för fort riskerar böter, det är allmänt känt. Men den som skräpar ner behöver sällan ta ansvar.

– Vi skulle gärna se att fler böter för nedskräpning delas ut så att boten får en förebyggande effekt på samma sätt som en fortkörningsbot, säger Johanna Ragnartz.    

Fakta: Kommunerna med mest böter

Här är kommunerna där det utfärdats mest böter för nedskräpning under 2023:

- Malmö (43)

- Stockholm (34)

- Göteborg (20)

- Uppsala (16)

- Lund (14)

- Jönköping (12)

- Helsingborg (11)

- Trollhättan (11).  

 

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trumps plan misslyckades – diktatorn gick inte att nå

2025 06 21

I ett spel bakom kulisserna har Donald Trump försökt få till en deal.

Situationen i Mellanöstern är fortsatt allvarlig, och Trumpadministrationen har de senaste dagarna jobbat frenetiskt för att hantera situationen.

President Donald Trump har inte uteslutit ett amerikanskt militärt ingrepp mot Iran.

Samtidigt har han jobbat bakom kulisserna för en annan lösning, rapporterar Axios.

Gick inte att nå

Donald Trump har, tillsammans med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, jobbar för att få till ett direkt möte mellan amerikanska och iranska representanter i Istanbul den här veckan.

Detta samtidigt som attackerna mellan Israel och Iran har fortsatt.

Men ansträngningarna för att få till ett möte och en uppgörelse mellan USA och Iran har misslyckats, bland annat av en specifik anledning, enligt tidningen.

– Försöket kollapsade när Irans högsta ledare – som höll sig gömd på grund av rädsla för mord – inte kunde nås för att godkänna den, uppger tidningen.

Uppgifterna kommer från tre amerikanska tjänstemän och en källa som har direkt kännedom om händelseförloppet, enligt tidningen.

Erdoğan ska ha hört av sig till Trump på måndagen och föreslagit ett möte mellan USA och Iran dagen efter i Istanbul. Trump gav beskedet att han kunde skicka vicepresident Vance och det speciella sändebudet Steve Witkoff.

Förslaget fördes sedan vidare till Irans utrikesminister. Men när denne sedan försökte nå landets högsta ledare, Ayotallah Ali Khamenei, för ett godkännande, gick denne inte att få tag på.

När Turkiet och USA fick veta detta blev mötet inställt, enligt tidningens källor.

Trump angelägen

Donald Trump har enligt källorna varit mycket angelägen om att få till ett direkt möte med Irans regim.

Den amerikanska presidenten har även erbjudit sig att medverka personligen vid ett sådant möte.

Förhoppningen har varit att länderna ska uppnå en ny överenskommelse om Irans kärnprogram.

Donald Trump har fortfarande inte uteslutit möjligheten att agera militärt mot Iran, men hoppas att slippa det. Även inom Trumps egen MAGA-rörelsen finns det många som är emot ett amerikanskt ingripande mot Iran.

Donald Trump har sagt att han kan komma att fatta ett beslut ”inom två veckor”. Kritiker har påpekat att presidenten ofta nämner den tidsperioden och att det inte alltid betyder så mycket.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: EU:s stora försvarsplan kan vara olaglig

2025 06 21

En rapport varnar för problem med EU:s stora försvarssatsning.

EU har börjat satsa stort på försvar och säkerhet som svar på Rysslands aggressioner och USA:s krav på att Europa ska ta större eget ansvar.

Men det kan finnas ett allvarligt problem med EU:s försvarssatsning. Den kan vara olaglig, enligt en rapport.

Kan vara olaglig

I EU:s stora på försvar, säkerhet och beredskap, ingår bland annat fonden Safe. Safe står för Security Action for Europe. 150 miljarder euro som lånats upp av EU ska kunna lånas ut till EU-länder för bland annat försvarsupphandling.

Men satsningen kan vara olaglig, rapporterar Politico.

I en rapport från tyska Bundestag, där initiativet granskas ur ett juridiskt perspektiv, konstaterar man att Safe riskerar att bryta mot EU-fördrag, enligt tidningen. Den hemliga rapporten, som tidningen dock har tagit del av, publicerades den 30 april.

–I samband med inrättandet av Safe uppstår även frågor om huruvida detta instrument är förenligt med unionsrättens förbud mot användning av EU-medel för operativa åtgärder med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, står det i analysen, enligt tidningen.

Har godkänts

Rapporten har dock hittills inte medfört några hinder för satsningen, och det är osannolikt att det kommer att ändra den tyska regeringens politik, enligt tidningen.

Men enligt den juridiska analysen så är det alltså långt ifrån självklart att EU:s stora försvarssatsning är i linje med EU:s fördrag.

Safe godkändes förra månaden av EU:s medlemsländer, men har vållat mycket diskussion.

Enligt en klausul får bara 35 procent av vapnen som köps kommas från länder bortom EU, Ukraina och länder som EU har ett särskilt avtal med. Dessa regler har dock varit omstridda.

EU lär fortsätta med sin stora försvarssatsning, pressat av både läget i Ukraina och USA:s krav på att Europa ska ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Men enligt den tyska rapporten kan delar av satsningen alltså vara olaglig. Rapportförfattarna varnar också för att satsningen riskerar att vara ekonomiskt ineffektiv, enligt tidningen.

Foto: European Parliament resp Nato

Text: Redaktionen