NY LAG: Många får böter – högsta antalet sedan 2011

2024 02 09

År 2022 ändrades lagen om nedskräpning i Sverige.

Numera är det även mindre skräp, till exempel cigarettfimpar och tuggummin, inkluderat i den så kallade ”skräpboten” för mindre nedskräpning.

Den som fälls riskerar böter på 800 kronor.

Nu kommer siffror som visar att den uppdaterade lagen fått stor effekt.

Antalet utdelade nedskräpningsböter har ökat kraftigt de senaste två åren, och mer än tredubblats de senaste fem, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent med hänvisning till statistik från Polismyndigheten.

Förra året bötfälldes  339 personer för nedskräpning. 

– Det är en ökning med 17 % mot året innan och det högsta antalet utdelade böter sedan skräpboten infördes år 2011, uppger Håll Sverige Rent i ett pressutskick.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att ökningen är glädjande.  

– Vi är positiva till att all typ av nedskräpning, även småskräp som fimpar, synliggörs och får faktiska påföljder i form av böter. Nedskräpning är olagligt och boten tydliggör den enskilda individens ansvar i frågan, säger hon.

”Skulle gärna se att fler få böter”

Andelen svenska som bötfälls för nedskräpning är dock liten jämfört med andra typer av brott som kan leda till böter.

Till exempel delade polisen ut drygt 127 000 böter för hastighetsöverträdelser i trafiken under 2023.

– Den som kör för fort riskerar böter, det är allmänt känt. Men den som skräpar ner behöver sällan ta ansvar.

– Vi skulle gärna se att fler böter för nedskräpning delas ut så att boten får en förebyggande effekt på samma sätt som en fortkörningsbot, säger Johanna Ragnartz.    

Fakta: Kommunerna med mest böter

Här är kommunerna där det utfärdats mest böter för nedskräpning under 2023:

- Malmö (43)

- Stockholm (34)

- Göteborg (20)

- Uppsala (16)

- Lund (14)

- Jönköping (12)

- Helsingborg (11)

- Trollhättan (11).  

 

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen