Kritiserad lag införs idag – det här gäller nu

2024 04 25

Från och med idag börjar en ny lag gälla för svenska folket.

Redan i december 2022 började en ny potentiell lag utredas och ett år senare gick regeringen fram med ett konkret förslag.

Och nu är dagen kommen – från och med torsdagen får nu polisen införa så kallade visitationszoner i Sverige. 

Det innebär att polisen kan stoppa och visitera personer utan att det finns någon konkret misstanke om brott.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga, sade, justitieminister Gunnar Strömmer (M) när förslaget lades fram.

Jämför med Danmark

Enligt regeringen är den nya lagen “avgörande” och kommer att innebära ett effektivt verktyg för polisen.

– Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sade Gunnar Strömmer på samma pressträff.

Kraftig kritik: "Oacceptabelt"

Men den nya lagen har också kritiserats. Bland annat har Diskrimineringsmannen (DO) Lars Arrhenius vädrat ett kraftigt motstånd.

– Vår uppfattning är att man inte ska genomföra det här förslaget. Det är oacceptabla risker för diskriminering, att polisen väljer ut människor utan att det är sakligt motiverat, sade han till DN i februari.

Även Amnesty, Civil Rights Defenders, lokala poliser och Socialdemokraterna har gått emot lagförslaget, som skjutits upp efter att Lagrådet kritiserade den snabba hanteringen.

Det här gäller

Konkret innebär förändringen att polisen från och med idag kan upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Detta även utan misstanke om brott.

Zonerna får upprättas i högst två veckor där det finns en konflikt bland kriminella med stor risk för skjutningar eller sprängningar. Ingen polisregion har hittills gjort anspråk på att införa en säkerhetszon.

Man understryker även att vem som helst inte ska visiteras utan att det ska ske på sakliga skäl.

– Jag brukar tala om en samlad bedömning. Det kan handla om underrättelser, hur man uppträder och vilka man umgås med på platsen, säger Kristian Malzoff, kommissarie på Nationella operativa avdelningen, Noa, till P4 Stockholm.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen