Kritiserad lag införs idag – det här gäller nu

2024 04 25

Redan i december 2022 började en ny potentiell lag utredas och ett år senare gick regeringen fram med ett konkret förslag.

Och nu är dagen kommen – från och med torsdagen får nu polisen införa så kallade visitationszoner i Sverige. 

Det innebär att polisen kan stoppa och visitera personer utan att det finns någon konkret misstanke om brott.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga, sade, justitieminister Gunnar Strömmer (M) när förslaget lades fram.

Jämför med Danmark

Enligt regeringen är den nya lagen “avgörande” och kommer att innebära ett effektivt verktyg för polisen.

– Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sade Gunnar Strömmer på samma pressträff.

Kraftig kritik: "Oacceptabelt"

Men den nya lagen har också kritiserats. Bland annat har Diskrimineringsmannen (DO) Lars Arrhenius vädrat ett kraftigt motstånd.

– Vår uppfattning är att man inte ska genomföra det här förslaget. Det är oacceptabla risker för diskriminering, att polisen väljer ut människor utan att det är sakligt motiverat, sade han till DN i februari.

Även Amnesty, Civil Rights Defenders, lokala poliser och Socialdemokraterna har gått emot lagförslaget, som skjutits upp efter att Lagrådet kritiserade den snabba hanteringen.

Det här gäller

Konkret innebär förändringen att polisen från och med idag kan upprätta så kallade säkerhetszoner i Sverige. Om läget kräver kan myndigheten avgränsa ett område och genomföra både kroppsvisitation och husrannsakan i fordon.

Detta även utan misstanke om brott.

Zonerna får upprättas i högst två veckor där det finns en konflikt bland kriminella med stor risk för skjutningar eller sprängningar. Ingen polisregion har hittills gjort anspråk på att införa en säkerhetszon.

Man understryker även att vem som helst inte ska visiteras utan att det ska ske på sakliga skäl.

– Jag brukar tala om en samlad bedömning. Det kan handla om underrättelser, hur man uppträder och vilka man umgås med på platsen, säger Kristian Malzoff, kommissarie på Nationella operativa avdelningen, Noa, till P4 Stockholm.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen