Beslutet fastställdes av riksdagen genom en omröstning förra veckan.

Det handlar om det nya EU-handelssystemet ETS2 som innebär utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Från och med 1 januari 2025 måste drivmedelsbolagen nu börja rapportera sina utsläpp. Därefter behöver de till år 2027 köpa en utsläppsrätt för att kompensera för sin försäljning av bensin och diesel.

Kort sagt rör det sig om ett successivt ökat pris på koldioxid inom hela EU för att minska utsläppen.

Kritiker: priserna kan skjuta i höjden

Men i samband med att riksdagen nu klubbat igenom regeln för Sveriges räkning höjs upprörda röster.

Kritiker menar att priserna på bränsle fullständigt kan skjuta i höjden som följd av ETS2.

– Utsläppsrätten är en rörlig komponent som läggs ovanpå övriga delar av drivmedelspriset. Eftersom det är marknaden som styr är det svårt att sia om hur stor den exakta effekten blir, säger Viktor Gunnarsson, som representerar branschorganisationen Drivkraft Sverige där han ansvarar för konkurrenskraftfrågor, till Sveriges största bilmagasin Vi Bilägare.

"Världens bästa styrmedel"

Regeringen ställde sig tidigt bakom implementerandet av det nya utsläppshandelsystemet i svensk lag. Redan i maj gav man första klartecknet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen. Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari vid tillfället.

Kallduschen: "40 kronor vid pump"

I propositionen räknar regeringen med ungefär en krona högre literpris 2027.

Men framåt 2040 kan priset ha ökat betydligt kraftigare. Konsumentorganisationen M Sverige har kallat det en “kalldusch” för bilister.

– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter, har även Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm tidigare sagt till motormagasinet Carup.

Lovar kompensera bilägare

Redan i maj underströk Romina Pourmokhtari att man planerar att kompensera konsumenter och verksamheter för effekterna på drivmedelpriserna som införandet av ETS2 innebär.

Det beskedet står kvar, men exakt hur det ska gå till finns det vid tidpunkten för klubbandet fortfarande inte något konkret svar på. För det väntar en utredning som ska tillsättas.

– Jag vet att frågan bereds på Regeringskansliet just nu, och jag förväntar mig att utredningen kommer att presenteras nu under hösten, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för SD, under riksdagsdebatten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen