Ny lag införs – bilägare riskerar kalldusch

2024 10 02

Lagen om nya regler för bensin och diesel är nu officiellt klubbad.

Beslutet fastställdes av riksdagen genom en omröstning förra veckan.

Det handlar om det nya EU-handelssystemet ETS2 som innebär utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Från och med 1 januari 2025 måste drivmedelsbolagen nu börja rapportera sina utsläpp. Därefter behöver de till år 2027 köpa en utsläppsrätt för att kompensera för sin försäljning av bensin och diesel.

Kort sagt rör det sig om ett successivt ökat pris på koldioxid inom hela EU för att minska utsläppen.

Kritiker: priserna kan skjuta i höjden

Men i samband med att riksdagen nu klubbat igenom regeln för Sveriges räkning höjs upprörda röster.

Kritiker menar att priserna på bränsle fullständigt kan skjuta i höjden som följd av ETS2.

– Utsläppsrätten är en rörlig komponent som läggs ovanpå övriga delar av drivmedelspriset. Eftersom det är marknaden som styr är det svårt att sia om hur stor den exakta effekten blir, säger Viktor Gunnarsson, som representerar branschorganisationen Drivkraft Sverige där han ansvarar för konkurrenskraftfrågor, till Sveriges största bilmagasin Vi Bilägare.

"Världens bästa styrmedel"

Regeringen ställde sig tidigt bakom implementerandet av det nya utsläppshandelsystemet i svensk lag. Redan i maj gav man första klartecknet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen. Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari vid tillfället.

Kallduschen: "40 kronor vid pump"

I propositionen räknar regeringen med ungefär en krona högre literpris 2027.

Men framåt 2040 kan priset ha ökat betydligt kraftigare. Konsumentorganisationen M Sverige har kallat det en “kalldusch” för bilister.

– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter, har även Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm tidigare sagt till motormagasinet Carup.

Lovar kompensera bilägare

Redan i maj underströk Romina Pourmokhtari att man planerar att kompensera konsumenter och verksamheter för effekterna på drivmedelpriserna som införandet av ETS2 innebär.

Det beskedet står kvar, men exakt hur det ska gå till finns det vid tidpunkten för klubbandet fortfarande inte något konkret svar på. För det väntar en utredning som ska tillsättas.

– Jag vet att frågan bereds på Regeringskansliet just nu, och jag förväntar mig att utredningen kommer att presenteras nu under hösten, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för SD, under riksdagsdebatten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

JUST NU: Polen skickar soldater till Ukraina – gemensam stridsövning

2025 09 11

Polen och Ukraina utökar sitt militära samarbete.

Detta efter att 19 ryska drönare kränkt polskt luftrum tidigare i veckan.

Av drönarna som flög in på polskt territorium sköts fyra ner av landets militär.

– En operation pågår på grund av flera kränkningar av polskt luftrum. Militären har skjutit mot objekten, uppgav Polens premiärminister Donald Tusk på X i samband med kränkningen.

Zelenskyjs erbjudande

Efter incidenten gick Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ut och kommenterade händelsen.

– Det här är en annan nivå av upptrappning från Rysslands sida och måste mötas med ett lämpligt svar, sa han, rapporterar Euronews.

Den ukrainske presidenten erbjöd också Polen hjälp att stärka sitt försvar mot ryska drönare.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Skickar soldater

Nu har Zelenskyj pratat i telefon med Polens president Karol Nawrocki.

Samtalet handlade om kränkningarna av luftrummet, och båda ledarna anser att incidenten var i en större skala än tidigare incidenter, uppger nyhetskanalen.

Den ukrainske presidenten erbjöd också Polen utbildning i hur man bekämpar ryska drönare, som den ukrainska armén har lång erfarenhet av att försvara sig emot.

– Vi har kommit överens med Donald Tusk om lämpligt samarbete på militär nivå. Vi kommer också att samordna med alla Natos medlemsstater, skriver Zelenskyj i ett inlägg på X.

Polska soldater kommer nu åka till Ukraina för att delta i träning i att bekämpa drönarattacker.

Starka reaktioner

Den ryska kränkningen har skapat stora reaktioner i väst.

Sverige är ett av länderna som har fördömt händelsen.

– Rysslands kränkningar av polskt luftrum i natt är oacceptabla, framhåller statsminister Ulf Kristersson på X.

– Det ryska aggressionskriget mot Ukraina utgör ett hot mot hela Europas säkerhet. Polen har all rätt att förvara sitt luftrum. Vi ger vårt fulla stöd till Polen, som Nato-allierad och EU-medlem. Sverige och Polen står enade i vårt stöd till Ukraina.

Läs också: USA varnar Ryssland: ”Då blir det action”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UNGERNS KRAV: “Då kan vi bli vänner med Ukraina”

2025 09 11

Ungern ställer nu flera krav för en god relation med Ukraina.

Som bekant har Ungern varit ett av de Natoländer som tydligast har motsatt sig stöd till Ukraina.

Viktor Orban fortsätter att ta en mer neutral roll i kriget och det finns inga som helst tecken på att han är beredd att överge den positionen.

Utrikesminister Péter Szijjártó menar dock att landet vill ha en god relation med Ukraina – på vissa villkor.

“Ukrainas fel”

Utrikesministern framhåller att “Ungern vill ha goda relationer med alla sina grannländer, inklusive Ukraina”.

Han menar dock att anledningen till den dåliga relationen som råder i nuläget helt och hållet är Ukrainas ansvar.

För att Ukrainas och Ungerns relation ska förbättras behöver Ukraina uppfylla några krav, understryker Péter Szijjártó på torsdagen.

Ungerns krav

Ungerns utrikesminister anklagar Ukraina för en rad saker, och ställer krav.

– Problemet är att den ungerska befolkningen i Transkarpatien sedan 2015 systematiskt har berövats rätten att använda sitt modersmål. Jag uppmanar även Ukraina att upphöra med attackerna mot oljeledningen Druzhba, som levererar olja till Ungern, skriver han på X.

– Dessa attacker skadar inte Ryssland, utan oss, och hotar vår energisäkerhet. Det ungerska folket har också fattat ett tydligt beslut: Ukrainas EU-medlemskap strider mot Ungerns ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen. Ett strategiskt partnerskap mellan EU och Ukraina är mer realistiskt. 

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Flera saker

Szijjártó hävdar alltså att den ungerska befolkningen i den ukrainska regionen Transkarpatien berövas rätten att använda sitt språk.

Han kräver att Ukraina ska upphöra med drönarattacker mot rysk infrastruktur som förser Ungern med olja.

Han vill att Ukraina ska söka ett strategiskt partnerskap istället för att ansluta sig till EU.

Två länder

Av EU-länderna är det främst Slovakien och Ungern som motsätter sig stöd till Ukraina.

Dessa länder har flera gånger kritiserats av övriga EU-länder.

Läs mer: Ursula von der Leyen kan avsättas

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen