Ny lag införs – bilägare riskerar kalldusch

2024 10 02

Lagen om nya regler för bensin och diesel är nu officiellt klubbad.

Beslutet fastställdes av riksdagen genom en omröstning förra veckan.

Det handlar om det nya EU-handelssystemet ETS2 som innebär utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Från och med 1 januari 2025 måste drivmedelsbolagen nu börja rapportera sina utsläpp. Därefter behöver de till år 2027 köpa en utsläppsrätt för att kompensera för sin försäljning av bensin och diesel.

Kort sagt rör det sig om ett successivt ökat pris på koldioxid inom hela EU för att minska utsläppen.

Kritiker: priserna kan skjuta i höjden

Men i samband med att riksdagen nu klubbat igenom regeln för Sveriges räkning höjs upprörda röster.

Kritiker menar att priserna på bränsle fullständigt kan skjuta i höjden som följd av ETS2.

– Utsläppsrätten är en rörlig komponent som läggs ovanpå övriga delar av drivmedelspriset. Eftersom det är marknaden som styr är det svårt att sia om hur stor den exakta effekten blir, säger Viktor Gunnarsson, som representerar branschorganisationen Drivkraft Sverige där han ansvarar för konkurrenskraftfrågor, till Sveriges största bilmagasin Vi Bilägare.

"Världens bästa styrmedel"

Regeringen ställde sig tidigt bakom implementerandet av det nya utsläppshandelsystemet i svensk lag. Redan i maj gav man första klartecknet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen. Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari vid tillfället.

Kallduschen: "40 kronor vid pump"

I propositionen räknar regeringen med ungefär en krona högre literpris 2027.

Men framåt 2040 kan priset ha ökat betydligt kraftigare. Konsumentorganisationen M Sverige har kallat det en “kalldusch” för bilister.

– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter, har även Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm tidigare sagt till motormagasinet Carup.

Lovar kompensera bilägare

Redan i maj underströk Romina Pourmokhtari att man planerar att kompensera konsumenter och verksamheter för effekterna på drivmedelpriserna som införandet av ETS2 innebär.

Det beskedet står kvar, men exakt hur det ska gå till finns det vid tidpunkten för klubbandet fortfarande inte något konkret svar på. För det väntar en utredning som ska tillsättas.

– Jag vet att frågan bereds på Regeringskansliet just nu, och jag förväntar mig att utredningen kommer att presenteras nu under hösten, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för SD, under riksdagsdebatten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram:

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen