Det var den första december som regeringen gav besked om utökade registerkontroller “för en tryggare kommunal verksamhet”.

Syftet är enligt regeringen att “förhindra infiltration och otillåten påverkan” samt att “öka tryggheten och minska risken för brott inom kommunala verksamheter”.

Införs idag

Och i dag söndag införs den nya lagen som ska skydda Sveriges äldre.

Kommuner får från och med idag utökade möjligheter till att säkerställa säkerheten, uppger Senioren.

Det innebär att kommunerna får rätt att kräva att den som erbjuds jobb hemma hos äldre eller hos de med funktionsnedsättning ska visa upp utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Tre punkter

Här är regeringens tre förslag som nu träder i kraft:

- Kommuner ska få ta del av utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret avseende den som ska arbeta med äldre personer och vuxna med funktionsnedsättning i hemmet – till exempel hemtjänstpersonal.

- Den befintliga kontrollen av personer som ska arbeta med barn skärps genom att arbetsgivare även ska få ta del av uppgifter ur misstankeregistret.

- Kommuner ska få ta del av utdrag ur belastningsregistret inför anställning till vissa ledande befattningar i kommunen.

Läs mer: Energibolag i konkurs

Strömmers ord

Så här lät det från justitieminister Gunnar Strömmer (M) i december:

– Regeringen föreslår nu fler verktyg som ska hjälpa kommunerna att motverka att personer med brottsliga eller illojala syften anställs, sade han då.

– Förslagen stärker skyddet för både verksamheterna och de människor som riskerar att drabbas.

“Viktigt”

Även Liberalernas Martin Melin kommenterade saken.

– Det är viktigt att kommunerna kan ta reda på att de som tar hand om våra äldre och de som tar hand om våra barn inte är dömda för brott som skulle göra dem olämpliga för uppdraget.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Steven HWG

Text: Redaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen