NY LAG: Alla graviditeter ska registreras

2022 10 09

Den innebär att alla graviditeter ska rapporteras av vårdpersonal och också registreras digitalt.

– Polska kvinnor har nästan ingen möjlighet till abort så varje ny lag på det här området gör oss osäkra och rädda, påpekar Ursula Grycuk på Fedea, Polens största kvinnorättsorganisation, till Sveriges Radio.

Polen, som är medlemmar i EU sedan 2004, styrs sedan 2015 av partiet Lag & Rättvisa.

Skärpt abortlag 2020

Partiet har egen majoritet i sejmen, den viktigaste av det polska nationalförsamlingens två kamrar.

Landet skärpte i fjol sin lagstiftning kring abort. Det gör att de bland Europas länder har en av de tuffaste lagstiftningarna.

Faktum är att abort är förbjudet helt och hållet sedan 2020.

–  I dag är en mörk dag för kvinnor och flickor i Polen, underströk Esther Major, senior utredningsrådgivare vid Amnesty International, till Amnestys egen sajt i januari 2021, kort efter att lagen var klubbad.

Undantag vid våldtäkt

De enda gångerna abort medges är då kvinnans liv och hälsa är i fara eller vid våldtäkt.

Men nu stramar man alltså åt lagen ytterligare.

– Det finns en risk att det kan leda till att gravida kvinnor undviker att söka vård, och det vore en farlig utveckling, poängterar Grycuk till radiokanalen.

Statistik från Guttmacker Institute visar att i länder där abort är tillåtet görs cirka 34 aborter per 1 000 kvinnor.

Motsvarande siffror i länder där ingreppet inte är tillåtet annat än om kvinnans liv är i fara är något högre, 37.

Stor risk vid illegala aborter

Risken i länder där aborträtten mer eller mindre är strikt förbjuden är att ingreppet utförs illegalt utan utbildad personal och utan rätt utrustning.

Ytterligare statistik, men nu från WHO, ger vid handen att runt 47 000 kvinnor och flickor dör i världen varje år på grund av illegala aborter.

Siffran skulle minskas radikalt om aborträtten stärktes och blev lagstadgad, framhåller organisationen.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen

Sju EU-länder gör jätteaffär med Ryssland

2025 10 10

EU har fördömt Rysslands invasionskrig i Ukraina och skickat stora resurser för att hjälpa det attackerade landet.

Samtidigt avslöjas att hela sju EU-länder nu gör storaffärer som finansierar Putins krig.

Jätteaffär med Putins Ryssland

Sju EU-länder har ökat sin import av rysk energi under 2025, rapporterar Reuters.

Detta alltså trots den mycket hårda retoriken mot Ryssland, och trots överenskommelser om att beroendet av rysk energi ska brytas.

Energiintäkter är Rysslands viktigaste finansieringskälla för kriget i Ukraina.

– Det handlar om en form av självsabotage, menar Vaibhav Raghunandan, specialist på EU-Ryssland vid Center for Research on Energy and Clean Air, enligt nyhetsbyrån.

De sju EU-länderna är Frankrike, Nederländerna, Belgien, Kroatien, Rumänien, Portugal och Ungern.

Under de första åtta månaderna 2025 importerade EU rysk energi till ett värde av över 11 miljarder euro.

LÄS OCKSÅ: Börsen faller plötsligt – nytt meddelande från Trump

Trump rasande

EU:s beroende av rysk energi har tidigare fått Donald Trump att rasa, rapporterar Kyiv Independent.

I ett tal inför FN:s generalförsamling i september uppmanade Trump EU-länderna att ”omedelbart upphöra med alla energiinköp från Ryssland”.

EU:s agerande är ”oförlåtligt”, tillade den amerikanska president.

– EU måste öka sina ansträngningar. De kan inte göra det de gör. De köper olja och gas från Ryssland medan de bekämpar Ryssland, sade Trump i talet den 23 september, enligt tidningen.

Fransk ökning med 40 procent

Frankrike har under de första åtta månaderna 2025 ökat sina inköp av rysk energi med 40 procent jämfört med föregående år, och importerade för 2,2 miljarder euro.

Nederländerna har ökat sin import med 72 procent till 498 miljoner euro.

Belgien, Kroatien, Rumänien och Portugal har också ökat sin import.

Och det ofta utskällda Ungern har ökat sina energiköp från Ryssland med 11 procent jämfört med förra året.

Ungern och Slovakien är de två största köparna av rysk energi i EU.

Länderna ger olika förklaringar till ökningen. Frankrike uppger till exempel att ökningen återspeglar dess roll som transitnav som levererar till andra europeiska stater, bland annat Tyskland, enligt tidningen.

Sedan 2022 har beroendet av rysk energi emellertid minskat med 90 procent i EU. Men under 2025 har importen alltså ökat i hela sju medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: Putin hyllar Trump

Foto: C Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen