NY LAG: Alla graviditeter ska registreras

2022 10 09

I ett av Europeiska unionens mer kontroversiella länder, Polen, träder en ny lag i kraft i dagarna.

Den innebär att alla graviditeter ska rapporteras av vårdpersonal och också registreras digitalt.

– Polska kvinnor har nästan ingen möjlighet till abort så varje ny lag på det här området gör oss osäkra och rädda, påpekar Ursula Grycuk på Fedea, Polens största kvinnorättsorganisation, till Sveriges Radio.

Polen, som är medlemmar i EU sedan 2004, styrs sedan 2015 av partiet Lag & Rättvisa.

Skärpt abortlag 2020

Partiet har egen majoritet i sejmen, den viktigaste av det polska nationalförsamlingens två kamrar.

Landet skärpte i fjol sin lagstiftning kring abort. Det gör att de bland Europas länder har en av de tuffaste lagstiftningarna.

Faktum är att abort är förbjudet helt och hållet sedan 2020.

–  I dag är en mörk dag för kvinnor och flickor i Polen, underströk Esther Major, senior utredningsrådgivare vid Amnesty International, till Amnestys egen sajt i januari 2021, kort efter att lagen var klubbad.

Undantag vid våldtäkt

De enda gångerna abort medges är då kvinnans liv och hälsa är i fara eller vid våldtäkt.

Men nu stramar man alltså åt lagen ytterligare.

– Det finns en risk att det kan leda till att gravida kvinnor undviker att söka vård, och det vore en farlig utveckling, poängterar Grycuk till radiokanalen.

Statistik från Guttmacker Institute visar att i länder där abort är tillåtet görs cirka 34 aborter per 1 000 kvinnor.

Motsvarande siffror i länder där ingreppet inte är tillåtet annat än om kvinnans liv är i fara är något högre, 37.

Stor risk vid illegala aborter

Risken i länder där aborträtten mer eller mindre är strikt förbjuden är att ingreppet utförs illegalt utan utbildad personal och utan rätt utrustning.

Ytterligare statistik, men nu från WHO, ger vid handen att runt 47 000 kvinnor och flickor dör i världen varje år på grund av illegala aborter.

Siffran skulle minskas radikalt om aborträtten stärktes och blev lagstadgad, framhåller organisationen.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen