Ny kundfavorit på Coop – ökat med 25 procent

2025 10 10

I år pekades Coop ut som Sveriges dyraste matkedja av Matpriskollen.

Men mitt i de stora prisökningarna på livsmedel är det en favorit som stadigt slår nya rekord.

På Coop i Sverige ökade e-handeln med över tio procent under sommaren.

I vissa regioner nådde ökningen 25 procent, rapporterar Dagligvarunytt.

Här är ökningen störst

Den starka trenden för e-handel i matbutikerna syns över hela landet.

Men starkast är trenden på Gotland.

Coop Gotlands försäljning online ökade med hela 25 procent under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

– Vi är väldigt glada över att e-handelsverksamhet utvecklas och att vi är en av de som ökar mest i Sverige. Vi har lagt fokus på plocket i butik och på att leverera bra kvalitet, det har drivit nya kunder, säger Coop Gotlands vd Frida Ganshed, rapporterar Dagligvarunytt.

Trenden fortsätter

Uppsvinget för e-handeln fortsätter även under hösten, med starka siffror i september.

– Vi håller oss kvar på den höga nivån fram till åtminstone september. Jag bedömer att vi fått med oss de nya kunderna som också behåller köpbeteendet och kan inte se att det dippar, säger Frida Ganshed.

År 2024 omsatte Coop Gotland över 650 miljoner kronor, med en rörelsevinst på 6 miljoner kronor.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

De viktigaste faktorerna

De viktigaste faktorerna när svenskar handlar sin mat online är pris, sortiment och kvalitet, visar en undersökning som Sifo gjorde 2022.

Enligt studien var yngre människor mest priskänsliga och kvinnor i högre utsträckning än män intresserade av ett brett sortiment med hög kvalitet.

Att leveranserna är i tid är det som svenskarna är nöjdast med.

Listan

Undersökningen listade de olika faktorerna som spelar in när svenskarna handlar online, och hur många som tyckte att det var viktigt.

Priserna: 62 procent
Ett brett sortiment: 52 procent
Kvalitén: 48 procent
Leveransen kommer i tid: 44 procent
Smidig navigering: 24 procent
Orderprocessen: 23 procent
Servicen vid leverans: 17 procent
Kundservicen: 14 procent
Hållbarhet (socialt och miljö): 9 procent

Källa: Sifo

LÄS MER: Många svenskar har gjort samma miss – riskerar ekonomisk smäll

Foto: Coop

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen