Ny hastighet för vissa fordon på gång

2026 07 03

Regler för ett fordon kan genomgå en stor förändring.

Hastigheten på svenska vägar kan ändras.

Det är en viss biltyp som kan tillåtas en högre hastighet.

Husvagnsregler kan ändras

För många svenskar är husvagnen en självklar del av semestern.

Den gör det möjligt att resa flexibelt och ta med sig boendet på vägen, men kräver också att föraren följer särskilda regler.

Transportstyrelsen betonar att dessa regler också påverkar hastigheten.

– I dag får en bil med bromsat släp – eller husvagn – som huvudregel köras i högst 80 kilometer i timmen, uppger Transportstyrelsen.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Förslag från regeringen

Men snart kan svenska husvagnsresor se annorlunda ut.

Ett nytt regeringsförslag öppnar för att vissa bil- och släpkombinationer kan få köra snabbare än dagens gräns.

I det nya förslaget föreslås det att husvagnsekipage ska få köra i upp till 100 km/h på motorväg och motortrafikled.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) säger att utvecklingen motiverar förändringen.

– Men det kan också ha en positiv effekt på den övriga trafiken eftersom det blir bättre flöden när skillanden i hastighet mellan olika fordon minskar, säger han till SR.

Han betonar samtidigt att säkerheten fortfarande är central i processen.

Strikta krav

För att få köra i den högre hastigheten krävs att både bil och släp uppfyller särskilda villkor.

Bland annat får bilens totalvikt inte överstiga 3 500 kilo och släpets vikt måste vara anpassad i förhållande till bilen.

Dessutom måste ekipaget genomgå en särskild lämplighetsbesiktning innan det godkänns för 100 km/h.

Regeringen menar att detta ska säkerställa att förändringen inte leder till ökad risk i trafiken.

Förslaget befinner sig nu ute på remiss, där myndigheter och organisationer kan lämna synpunkter innan beslut fattas.

Om processen går vidare är planen att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 mars nästa år.

Tills dess gäller dagens regelverk – vilket innebär att husvagnsekipage i regel är begränsade till 80 km/h på svenska vägar.

LÄS MER: Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

Foto: J Hochgesang

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen