NY FORSKNING: Så många minuter bör du träna varje dag

2023 04 20

Fysisk träning kan bidra till att sänka risken för flera sjukdomar.

En ny undersökning har tagit reda på hur länge om dagen det kan vara bra att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet.

Flera olika träningsformer rekommenderas, däribland simning och löpning, och den nya forskningen visar att rörelse 11 minuter om dagen kan vara mycket betydelsefullt.

Det kan minska risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död, rapporterar CNN.

– Vi visste redan att det fanns ett starkt samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och för tidig död. Denna forskning bekräftar det och konstaterar dessutom att en mindre mängd rekommenderad träning i veckan kan hjälpa, säger den medicinska analytikern Dr. Leana Wen.

Kan förhindras

Studien bekräftar Världshälsoorganisationens ståndpunkt i frågan, där det framhålls att lite träning är bättre än ingen träning alls.

Enligt studiens resultat kan ett av tio för tidiga dödsfall förhindras om personer utför ens hälften av den rekommenderade träningen.

Samtidigt skulle 11 respektive 5 procent av hjärt-kärlsjukdomar och cancer kunna förhindras.

– Det är också ett bra utgångsläge — om du upptäcker att 75 minuter i veckan är hanterbart, kan du försöka öka det gradvis, säger läkaren Soren Brage.

Flera fördelar

Det finns flera olika fördelar när det kommer till fysisk aktivitet.

Bland annat handlar det om förbättrat immunsystem, lung-och hjärtfunktion samt mer hälsosamt kolesterolvärde.

Gör inte tillräckligt

Enligt Världshälsoorganisationen är över 80 procent av världens vuxna befolkning inte tillräckligt fysiskt aktiv.

De menar att människor som inte rör sig tillräckligt har 30 procent högre dödsrisk jämfört med de som är fysiskt aktiva.

Försöker utbilda

Världshälsoorganisationen understryker sitt ansvar i att utbilda människor angående rörelse och fysisk aktivitet.

– År 2018 lanserade WHO en ny global handlingsplan för fysisk aktivitet som beskriver fyra politiska åtgärdsområden och 20 specifika politiska rekommendationer och åtgärder för medlemsstater, internationella partners och WHO, för att öka fysisk aktivitet över hela världen, framhåller WHO.

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen