NY FORSKNING: Så många minuter bör du träna varje dag

2023 04 20

Fysisk träning kan bidra till att sänka risken för flera sjukdomar.

En ny undersökning har tagit reda på hur länge om dagen det kan vara bra att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet.

Flera olika träningsformer rekommenderas, däribland simning och löpning, och den nya forskningen visar att rörelse 11 minuter om dagen kan vara mycket betydelsefullt.

Det kan minska risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död, rapporterar CNN.

– Vi visste redan att det fanns ett starkt samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och för tidig död. Denna forskning bekräftar det och konstaterar dessutom att en mindre mängd rekommenderad träning i veckan kan hjälpa, säger den medicinska analytikern Dr. Leana Wen.

Kan förhindras

Studien bekräftar Världshälsoorganisationens ståndpunkt i frågan, där det framhålls att lite träning är bättre än ingen träning alls.

Enligt studiens resultat kan ett av tio för tidiga dödsfall förhindras om personer utför ens hälften av den rekommenderade träningen.

Samtidigt skulle 11 respektive 5 procent av hjärt-kärlsjukdomar och cancer kunna förhindras.

– Det är också ett bra utgångsläge — om du upptäcker att 75 minuter i veckan är hanterbart, kan du försöka öka det gradvis, säger läkaren Soren Brage.

Flera fördelar

Det finns flera olika fördelar när det kommer till fysisk aktivitet.

Bland annat handlar det om förbättrat immunsystem, lung-och hjärtfunktion samt mer hälsosamt kolesterolvärde.

Gör inte tillräckligt

Enligt Världshälsoorganisationen är över 80 procent av världens vuxna befolkning inte tillräckligt fysiskt aktiv.

De menar att människor som inte rör sig tillräckligt har 30 procent högre dödsrisk jämfört med de som är fysiskt aktiva.

Försöker utbilda

Världshälsoorganisationen understryker sitt ansvar i att utbilda människor angående rörelse och fysisk aktivitet.

– År 2018 lanserade WHO en ny global handlingsplan för fysisk aktivitet som beskriver fyra politiska åtgärdsområden och 20 specifika politiska rekommendationer och åtgärder för medlemsstater, internationella partners och WHO, för att öka fysisk aktivitet över hela världen, framhåller WHO. 

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen