Ny film ska locka fler att bli polis – se filmen här

2023 08 28

– Sverige behöver 10 000 fler poliser.

Det tydliga beskedet gav regeringen till polismyndigheten 2016 och beskedet var att målet skulle uppfyllas nästa år, 2024.

För att uppnå målet och locka ännu fler att söka till polisyrket går polisen nu ut med en ny film som illustrerar hur viktigt och intressant polisyrket är.

Se filmen längst ned i denna artikel.

På god väg

Enligt polisens beräkningar är man på god väg att nå regeringens mål.

– Med två år kvar på uppdraget att bli 10 000 fler polisanställda till årsskiftet 2024/2025 är Polismyndigheten i nuläget drygt 35 500 polisanställda.

– Varav 13 000 civilanställda och cirka 22 600 poliser.

Det meddelade polismyndigheten tidigare i år.

Europas snitt

– Vi kommer nå fram på totalen, men är medvetna om att mer behöver göras för att nå fram när det gäller andelen poliser.

– Den ökade ambitionen om en polistäthet i jämförelse med genomsnittet i Europa innebär också att rekryteringsarbetet kommer fortsätta att växlas upp.

Det säger Mattias Dejke, nationell samordnare för tillväxten.

Vägkontroller

Den nya polisfilmen lägger fokus på att det ska vara besvärligt att vara kriminell.

Och ett av de mest effektiva sätten att finna kriminella är en metod som är lätt att glömma bort – vägkontroller.

– Allt och alla färdas på vägnätet – även de kriminella, framhåller polisen.

– En sårbarhet för den organiserade brottsligheten, som samtidigt är en möjlighet för oss, är det ständiga behovet av rörelse på vägarna.

– Eftersom en stor del av denna brottslighet är beroende av logistik, säger Micael Säll Lindahl, regionpolischef i polisregion Nord.

Ska finnas på vägnätet

– Polisens uppdrag är att skapa trygghet för allmänheten.

– Att förebygga, förhindra och beivra brott och det innebär att vi ska finnas på väg, för att allmänheten färdas på vägen, säger Joy Wester vid länspolisområde Medelpad.

– Det ska vara besvärligt att vara kriminell. Det ska inte löna sig.

– Så jobbar vi, säger Olov Nilsson, gruppchef Trafikgruppen Medelpad.

Se polisen nya film här.

Sök till polisutbildningen redan idag. Läs mer här.

Foto: Polisen Norrmalm

Text: Redaktionen


29okt2025

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder. 

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen