Ny avgift 1 juli – kan kosta pensionärer 2 000 kronor

2026 05 28

I tisdags stod det klart.

Sanktionsavgift och bidragsspärr ska införas i socialförsäkringen.

Det innebär att personer som fått för mycket ersättning inte bara ska betala tillbaka pengarna till Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan.

De ska även betala en extra avgift – på minst 2 368 kronor.

– Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, framhåller riksdagen i en kommentar till beslutet.

Även vid misstag

De nya reglerna berör de som får exempelvis sjukpenning, föräldrapenning eller bostadstillägg. Det är dock inte enbart folk som medvetet lämnar felaktiga uppgifter som ska åka på den nya avgiften.

Samma sak gäller om man slarvat eller helt enkelt bara gjort fel.

– Också den som har gjort fel av misstag ska betala sanktionsavgift, konstaterar Försäkringskassan och förklarar:

– Syftet med den nya avgiften är att motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott. 

ANDRA LÄSER: Succé för Lidls reklam – i kamp med Ica-Stig

Kritiserats

Den framröstade bidragsspärren möjliggör också att folk kan få sin pension spärrad i upp till tre år, om man medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter.  

Just den delen har tidigare kritiserats av Lagrådet, regeringens juridiska rådgivande instans. Det skulle dessutom få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel information, rapporterade tidningen Senioren tidigare i år.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) menar dock att syftet är att förhindra medvetet fusk.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, har ministern tidigare sagt om den nya lagen.

Sanktionsavgiften kommer att vara 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka. För 2026 är den alltid minst 2 368 kronor. Enligt myndigheterna beräknas avgiften utifrån prisbasbeloppet och motsvarar 4 procent av det.

ANDRA LÄSER: ISK-miss kan kosta hushåll 600 000 skattefritt

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen