Ny avgift för kontanter får folk att rasa

2026 07 20

Att ha tillgång till kontanter är viktigt för många människor i samhället, och livsmedelsbutiker är sedan den 1 juli skyldiga att ta emot kontanter.

Men att ta ut kontanter är förknippat med höga avgifter i vissa automater, vilket väcker stor ilska.

”Fy att jag måste betala!”

Det är framför allt de höga avgifterna i Kontantens automater som får människor att reagera.

När man tar ut pengar i någon av Kontantens automater får man betala en avgift på mellan 15 och 25 kronor.

En som protesterar mot det är Minna Nilsson, som reagerade när hon tvingades betala 25 kronor för att ta ut en 500-lapp av sina egna pengar, rapporterar SR.

– Fy, att jag måste betala den här summan pengar för att ta ut mina egna pengar som är skattade redan, säger Minna Nilsson till radiokanalen.

Hon påpekar att många människor i samhället är helt beroende av kontanter.

Avgiften drabbar grupper som ofta redan har ont om pengar, menar hon.

– Det gör mig både arg och ledsen, för det har ju bara blivit sämre för dem som har god man och som inte kan ha kort eller Bank-ID och sådant själv, som måste ha kontanter när de ska handla, säger Minna Nilsson.

Avgiften försvaras

Hård kritik har riktats mot företaget Kontanten, som emellertid försvarar sitt beslut att lägga på höga avgifter vid kontantuttag.

De menar att avgifterna är nödvändiga om man ska kunna ha kvar uttagsautomater även på mindre orter.

– Införandet av avgiftsbelagda kontantuttag är ett försök att säkra fortsatt tillgång till kontanter i Sverige. Om inte heller denna åtgärd skapar hållbara förutsättningar riskerar cirka 450 uttagsautomater att försvinna från den svenska marknaden, har Kontanten tidigare skrivit i en debattartikel i Aftonbladet.

Tillgången till kontanter, och möjligheten att använda dem, är en het fråga som ofta rör upp känslor.

Många anser att det är viktigt att kontanter ska finnas kvar som alternativ, trots att en stor andel av befolkningen idag betalar på andra sätt.

Den 1 juli infördes en ny lag om kontantkrav.

Lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.

Foto Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen