“Ny arg diktator” kan ta över i Ryssland – chefsekonom varnar Europa

2025 11 03

Inom EU pågår en diskussion om att beslagta Rysslands frysta valutareserver och använda dem för att hjälpa Ukraina.

Efter den ryska invasionen 2022 frystes fonden som en del av de initiala sanktionspaketen mot Moskva.

Men pengarna har hittills legat orörda, och trycket inom EU ökar för att använda dem för Ukrainas skull.

Nu varnar flera norska experter unionen för ett sådant scenario.

Bland annat på grund av det prejudikat som det skulle innebära.

– Idag finns det en god anledning att beslagta medlen, men när man väl har börjat göra det kan man beslagta medel av sämre skäl i framtiden, säger Jan Ludvig Andreassen, chefsekonom på Eika Gruppen, till Dagbladet.

"Ny arg diktator" kan ta över

En av anledningarna till den norska skepsisen är landets oljefond. Den har tidigare av ekonomer beskrivits som “elefanten i rummet” i sammanhanget.

– Norge som är en stor investerare i många länder, bör vara försiktig med att stödja den här typen av konfiskering av en annans stats medel, säger Jan Ludvig Andreassen.

Chefsekonomen har skrivit flera böcker om ekonomisk historia. Han menar att ett beslagtagande av de ryska tillgångarna skulle kunna få oavsiktliga konsekvenser, så kallade ringar på vattnet.

– Den ryska regeringen är elitistisk och väldigt kopplad till en större krets kring Putin. Jag tror att många ryssar, när det blir fred, kommer att känna att det är en stor orättvisa att deras besparingar tagits från ett fattigt land. Det är en kollektiv bestraffning, vilket i sin tur kan ge upphov till nya, arga diktatorer i Ryssland, säger Andreassen.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Pekar ut oljefonden

Enligt ekonomen måste ett större fokus ligga på hur freden ska komma att se ut. Han ser framför sig att man skulle kunna få ett nytt slags Versaillesfördrag, och drar paralleller till hur fredsavtalet efter första världskriget såg ut då Tyskland blev tvungna att betala skadestånd för kriget.

– Det är uppenbart och frestande att göra det (beslagta de ryska medlen, red. anm.), men man måste tänka långsiktigt. Det handlar främst om hur det påverkar uppgörelsen med Ryssland när det blir fred. Sedan finns det Oljefonden, som skulle kunna hamna i samma situation, trots att vi är helt oskyldiga, säger Jan Ludvig Andreassen.

LÄS OCKSÅ: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen