Nu står det klart: en lågpriskedja “överlägset” billigast

2026 01 26

Lön, pension eller ersättning har precis trillat in för många svenskar.

Och den är säkerligen efterlängtad för en hel del.

Januari kallas ofta den fattigaste månaden efter att julen är avverkad och många räkningar samlat sig på hög.

Särskilt frestande är det kanske då att göra sina inköp hos lågprisbutiker som ÖoB, Dollarstore, Eko eller Rusta.

Och för den som vill fynda finns det möjligheter, enligt en ny granskning av Aftonbladet.

"Den givna vinnaren"

Tidningen har nämligen jämfört de fyra lågprisjättarna med varandra och gjort en anmärkningsvärd upptäckt – Dollarstore är “smått överlägset” billigast av dem.

Skillnaden märks inte alltid när enstaka varor jämförs, men däremot när de jämförda kassarna med totalt 15 olika varor sätts i relation till varandra.

– När kostnaden för påsarna räknats samman så är Dollarstore den givna vinnaren, nästan 16 procent billigare än ÖoB och 14 procent billigare än Rusta som är de två dyraste. Och 8,3 procent billigare än Eko som är tvåa, skriver Aftonbladets testpanel. 

I kassen ingick bland annat hygienartiklar, tandkräm, toalettpapper och diskmedel. Dollarstores kasse kostade 764 kronor, medan den dyraste kom från ÖoB och kostade 885 kronor.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Fler hushåll håller igen

Att januari är en tuff månad bekräftas inte minst av att det är då som flest antal inkassokrav skickas ut. Totalt sett minskade antalet nya krav med tolv procent under 2025 jämfört med 2024, men däremot växer det totala skuldberget.

– Minskningen av antalet inkassokrav är tydlig och har pågått under hela året. En rimlig förklaring är den svagare konjunkturen, där både hushåll och företag håller igen, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, i en kommentar.

Antalet avslutade ärenden under 2025 minskade med tio procent jämfört med 2024. Nettoskillnaden mellan antalet nya inkassokrav och antalet avslutade ärenden ökade under senaste året med drygt 400 000.

– Att färre ärenden avslutas trots att inflödet minskar visar att många har mycket små marginaler. Det tar längre tid att betala, även när skulderna är relativt låga, säger Fredrik Engström.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: Rusta resp Green Yoshi resp Dollarstore

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen