Och den är säkerligen efterlängtad för en hel del.

Januari kallas ofta den fattigaste månaden efter att julen är avverkad och många räkningar samlat sig på hög.

Särskilt frestande är det kanske då att göra sina inköp hos lågprisbutiker som ÖoB, Dollarstore, Eko eller Rusta.

Och för den som vill fynda finns det möjligheter, enligt en ny granskning av Aftonbladet.

"Den givna vinnaren"

Tidningen har nämligen jämfört de fyra lågprisjättarna med varandra och gjort en anmärkningsvärd upptäckt – Dollarstore är “smått överlägset” billigast av dem.

Skillnaden märks inte alltid när enstaka varor jämförs, men däremot när de jämförda kassarna med totalt 15 olika varor sätts i relation till varandra.

– När kostnaden för påsarna räknats samman så är Dollarstore den givna vinnaren, nästan 16 procent billigare än ÖoB och 14 procent billigare än Rusta som är de två dyraste. Och 8,3 procent billigare än Eko som är tvåa, skriver Aftonbladets testpanel. 

I kassen ingick bland annat hygienartiklar, tandkräm, toalettpapper och diskmedel. Dollarstores kasse kostade 764 kronor, medan den dyraste kom från ÖoB och kostade 885 kronor.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Fler hushåll håller igen

Att januari är en tuff månad bekräftas inte minst av att det är då som flest antal inkassokrav skickas ut. Totalt sett minskade antalet nya krav med tolv procent under 2025 jämfört med 2024, men däremot växer det totala skuldberget.

– Minskningen av antalet inkassokrav är tydlig och har pågått under hela året. En rimlig förklaring är den svagare konjunkturen, där både hushåll och företag håller igen, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, i en kommentar.

Antalet avslutade ärenden under 2025 minskade med tio procent jämfört med 2024. Nettoskillnaden mellan antalet nya inkassokrav och antalet avslutade ärenden ökade under senaste året med drygt 400 000.

– Att färre ärenden avslutas trots att inflödet minskar visar att många har mycket små marginaler. Det tar längre tid att betala, även när skulderna är relativt låga, säger Fredrik Engström.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: Rusta resp Green Yoshi resp Dollarstore

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen