Nu är det nog: Nya regler för Telenor och Telia

2026 04 16

Kraven skärps på Sveriges mobiloperatörer.

Det framgår av en proposition som regeringen lämnat till riksdagen.

Enligt förslaget ska mobiloperatörer vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier. 

– Bedrägerier drabbar framför allt äldre väldigt hårt. Samtidigt är det en stor inkomstkälla för gängkriminella, som använder pengarna för att begå nya brott. Med dessa förslag kan vi stoppa fler bedrägeriförsök innan de når mottagaren och strypa den kriminella ekonomin, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Då ska samtal och sms stoppas

Den centrala delen i förslaget handlar om att mobiloperatörer ska få utökat ansvar att stoppa samtal och sms som antas användas för bedrägerier eller för att vilseleda en större grupp mottagare.

– Bedömningen ska inte bygga på innehållet i samtal eller sms, utan på uppgifter såsom avvikande trafikmönster, fastslår regeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Går åt rätt håll

Under de senaste åren har brottsvinsterna från telefonbedrägerier minskat. Sedan 2023 har brottsvinsterna sjunkit med omkring 60 procent, uppger polisen.

Samtidigt fortsätter bedragare att lura offer på stora summor. Under 2025 uppgick brottsvinsterna till 302 miljoner kronor år.

–  Att bedragarnas lönsamhet sjunker är positivt, men omfattningen av brotten är fortsatt hög. Vi ser fortfarande höga anmälningsnivåer och att många utsatta drabbas – det visar att bedrägerier via telefon fortsatt är ett stort och kvarstående samhällsproblem, säger Karin Berggren, chef för Nationellt bedrägericentrum och Finansiellt underrättelsecentrum.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr 

Polisens tips: Så skyddar du dig mot telefonbedrägerier

- Lägg på luren. En bedragare som ringer kan till exempel säga att den ringer från banken eller från en myndighet. Det förekommer även att de säger sig vara en släkting som behöver hjälp med att göra en betalning. Avsluta samtalet om du är osäker på vem det är som ringer.

- Klicka inte på länkar. Öppna inte länkar i sms eller mejl som du inte litar på. Om du är osäker; sök upp kontaktinformation till avsändaren via deras officiella webbplats och kontakta dem den vägen. 

- Logga inte in. Logga aldrig in med BankID om någon ringer upp och uppmanar dig om det. Lämna inte heller ut koder från bankdosa eller till betalkort.

- Släpp inte in okända i ditt hem. Stäng dörren om du tycker det verkar skumt och om du känner oro. Polisen åker aldrig hem till någon för att hämta bank- och/eller kreditkort eller andra värdesaker. Detsamma gäller seriösa företag och andra organisationer.

- Lämna inte ut något. Till exempel legitimation, bankkort, koder eller värdesaker.

- Kontakta polisen. Vid pågående brott ring 112. Om brottet inte är pågående ska du ringa 114 14.

- Prata om bedrägerier med äldre anhöriga och bekanta, och om polisens råd. Att vara mentalt förberedd redan innan man får ett samtal eller ett sms är en viktig framgångsfaktor för att inte bli lurad. Det är också viktigt att prata om brotten för att minska skam och skuld som utsatta kan känna om de blir lurade.

- Kolla vilka säkerhetslösningar som banken har som tillval. Om de till exempel har dubbel-signering eller tidsfördröjning vid större transaktioner. Välj det i så fall.

LÄS OCKSÅ: Köp inte detta diskmedel – sämst i klass | Ekonomibladet

Foto: Pexels

Text: Redaktionen


Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen