Norska Folkhälsomyndigheten: ”Våldsam ökning” av farlig sjukdom

2024 05 09

Under årets första månader har fem miljoner människor smittats av denguefeber.

Över 2 000 har dött i sjukdomen som sprids via myggor.   

Nu varnar norska Folkhälsoinstitutet , Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, för att den potentiellt dödliga denguefebern sprider sig i Europa.

– Vi ser en våldsam ökning av denguefeber för tillfället. Myggorna som överför dengueviruset tillhör släktet Aedes. En av arterna i det här släktet, kallad tigermyggan, har etablerat sig i områden i Europa, främst runt Medelhavet.

Det säger Elisabeth Astrup, läkare vid FIH:s avdelning för smittskydd och beredskap, till Dagbladet.

Vanligaste ”myggviruset”

Antalet fall av denguefeber i världen har ökat stadigt de senaste åren. I dag är det den vanligaste myggburna sjukdomen, uppger FIH.

I Sydamerika är situationen kritisk. I Argentina är sjukhusen fulla av människor som smittats av sjukdomen. Antalet smittade beräknades till 233 000 personer i slutet av mars, enligt The Guardian.

I takt med att temperaturerna stiger har myggor som bär på viruset även tagit sig till delar av Europa – främst varma länder som Frankrike, Italien och Spanien.

Norra Europa har hittills skonats från större utbrott av denguefeber, även om enstaka fall har rapporterats i Sverige och närliggande länder.

– Både myggans aktivitet och reproduktionen av viruset inuti myggan är temperaturberoende. I områden med lägre temperaturer är det därför liten risk att virussjukdomar sprids via Aedes-myggor, förklarar Elisabeth Astrup.

Kan öka lavinartat

Enligt den brittiska forskaren och virusexperten Rachel Lowe är det dock viktigt att vara på sin vakt när det kommer till myggrelaterade virussjukdomar. Hon pekar på att framtida klimatförändringar kan leda till att smittspridningen ökar kraftigt och når områden som tidigare skonats från sjukdomarna.  

Om den globala uppvärmningen begränsas till en grad skulle 2,4 miljarder kunna smittas av malaria eller denguefeber år 2100. Men om ingen förändring sker lär det snarare handla om 4,7 miljarder människor i slutet av århundradet, enligt Rachel Lowe och hennes forskarkollegor.

– Global uppvärmning på grund av klimatförändringar innebär att de sjukdomsvektorer som bär och sprider malaria och dengue kan hitta hem i flera regioner, med utbrott som kan förekomma i områden där folkhälsosystemen är oförberedda.

– Den skarpa verkligheten är att längre varma årstider kommer att utöka det säsongsbaserade fönstret för spridning av myggburna sjukdomar och gynna allt mer frekventa utbrott som blir allt mer komplicerade att hantera, sa Lowe till Sky News i slutet av april.  

Fakta: Denguefeber

Under 2023 rapporterades 150 fall av denguefeber i Sverige.

Sjukdomen ger influensaliknande symtom.

Vid infektion uppstår en eller flera av följande symptom:

- Röda ögon.

- Hög feber med frossa och svettningar.

- Kraftig huvudvärk.

- Muskel- och ledvärk.

Personer som insjuknar blir oftast feberfria inom en vecka.

Men sjukdomen kan vara livshotande.

– Sjukdomen kan bli allvarlig och kräva behandling med intensivvård på sjukhus. Många känner sig tröttare än vanligt upp till en månad efteråt, skriver vårdguiden 1177.

 

Arkivfoto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen