Norsk frustration över smeknamn på covidvariant

2023 01 07

Den nya undervarianten av omikron XBB.1.5 skapar oro i många länder efter att ha spridits i hög fart.

Undervarianten påträffades först i USA i oktober och är en muterad version av XBB som upptäcktes i Indien i augusti.

Nu är norska experter kritiska till att XBB.1.5 fått smeknamnet “Kraken” i internationella medier, och menar att benämningen är problematisk, uppger norska VG.

– Kraken är ett löjligt smeknamn som bara syftar till att skapa onödig rädsla, säger överläkare Preben Aavitsland vid FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Argumenterar emot namnet

Världshälsoorganisationen menar att den nya varianten inte ser ut att ge mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter av omikron.

Däremot kan det leda till en ökning av covidfall i Europa den kommande tiden.

Norska experter menar att smeknamnet “Kraken” kan vara missledande i sammanhanget.

– Att kalla varianten ”Kraken” kan ge en felaktig bild av att vi vet att den är speciellt skrämmande eller farlig jämfört med andra varianter. Det är en av flera varianter vi håller koll på, men det är för tidigt att säga om den blir en dominerande eller särskilt allvarlig variant, säger Trygve Ottersen, chef vid FHI:s avdelning för infektionskontroll, till VG.

Ökar kraftigt

I USA, där undervarianten först påträffades, har spridningen ökat kraftigt.

Under december gick procentantalet av nya covidinfektioner orsakade av XBB.1.5 från 4 procent till 41 procent.

– Det är en oerhörd ökning, säger Vita Husets samordnade för hanteringen av covid-19, Ashish Jha.

“Väntar oss ytterligare vågor”

Maria van Kerkhove, epidemiolog hos världshälsoorganisationen, har uttryck viss oro över spridningen.

– Vi är oroade över fördelen den har vad gäller spridning, säger hon.

Den nya varianten har än så länge påträffats i åtminstone 29 länder.

– Vi väntar oss ytterligare infektionsvågor runt om i världen, men det innebär inte nödvändigtvis ytterligare vågor av dödsfall eftersom våra åtgärder fortsätter fungera, säger van Kerkhove.

Riskbedömning på väg

Under de kommande dagarna väntas världshälsoorganisationen publicera en riskbedömning av varianten.

Flera fall av XBB.1.5 har upptäckts även i Sverige.

Foto: M König

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen