NORGE: Vi kan lösa konflikten mellan Israel och Palestina

2023 11 06

Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått i flera decennier.

Många bedömer att den är en av de mest komplexa och svårlösta konflikterna i världen – om inte den allra svåraste.

Sedan staten Israel ropades ut 1948 har krig i regionen brutit ut flera gånger och sammandrabbningar med dödlig utgång sker regelbundet, men eskalerade våldsamt 7 oktober i år då den terrorklassade organisationen Hamas genomförde en chockattack som dödade drygt 1 400 israeler.

Över 10 000 personer har dött i Gaza av israeliska motattacker sedan dess, enligt palestinska myndigheter.

En del har tappat hoppet om att en fredlig lösning skulle vara möjlig.

Men det har inte Norge.

Tvärtom anser norrmännen att landet kan spela en nyckelroll för att hitta en politisk lösning på konflikten, rapporterar Reuters.

Vill leda fredsprocessen

Beskedet kom idag från den norska utrikesminister Espen Barth Eide.

Norge vill återuppliva den diplomatiska roll man hade mellan de två sidorna i början av 1990-talet.

– Vi hör nu från väldigt många sidor – den amerikanska, den europeiska och de arabiska sidorna, och från många bland parterna i konflikten – som vill se om kanalen kan bli aktuell igen, säger Espen Barth Eide till norsk media.

Hoppas på "nytt" Osloavtal

Mellan 1992 och 1993 agerade Norge facilitator, en slags medlare, mellan Israel och den palestinska befrielseorganisationen PLO. 

Det ledde fram till Osloavtalet – ett tillfälligt fredsavtal.

Sedan dess har Norge haft ordföranderollen i AHLC, ett organ med 15 medlemmar som samordnar leveranser av internationellt bistånd till Palestina.

Det är den organisationen Bath Eide menar skulle kunna fungera som en möjlig diplomatisk kanal för båda parterna.

– Det här kriget har påmint alla om att det inte finns någon annan varaktig lösning på detta än att ha en tvåstatslösning, som man hade hoppats se efter Osloavtalet för 30 år sedan, säger den norska utrikesministern.

"Norge kommer stödja"

Enligt Espen Barth Eide hänger dock allting på att kriget i Gaza inte sprider sig till andra länder i Mellanöstern.

Om det inte sker kan en politisk process bli möjlig, säger han.

– Det är vad vi hoppas på, och om de inblandade vill det kommer Norge naturligtvis att stödja detta med vad vi kan.

Statsministerns besked

Norges statsminister Jonas Gahr Støre har också betonat vikten av att diskutera en tvåstatslösning.

Han lovar också ett fortsatt norskt engagemang i samtalen.

– Diplomatiska initiativ och lösningar är nödvändiga, säger Gahr Støre enligt Reuters.

Sedan tidigare är Norge inblandat i ett flertal fredsprocesser, bland annat i Colombia och Venezuela.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen