NORGE: Överväger omfattande förbud

2023 02 23

Den norska regeringen överväger att ta tydlig ställning mot tobak.

Diskussioner pågår i landet gällande möjligheten att införa ett livslångt tobaksförbud för kommande generationer.

Regeringen uppges även överväga ett förbud av smaksatt snus, rapporterar VG.

Hälsominister Ingvild Kjerkol kommer i mars presentera en omfattande folkhälsorapport där åtgärder för att nå ett tobaksfritt samhälle väntas vara del av innehållet.

– Norge har varit ett land som satt sig i förarsätet i folkhälsoarbetet. Det är viktigt för oss att skärpa ramarna och inriktningen, säger Hans Inge Myrvold, hälsopolitisk talesperson för Senterpartiet.

Vill se åtstramning

Myrvold fortsätter med att förklara att han vill se en åtstramning gällande den norska tobakspolitiken.

– Jag vill se en åtstramning. En sak är vad vi i riksdagen stiftar när det gäller lagar och ramverk, men vi måste också se till att den riktning vi väljer förenar folket. Diskussionerna i partierna har handlat mycket om detta, säger han.

Kan följa Nya Zeeland

Ett land som redan klubbat igenom strikta tobakslagar är Nya Zeeland.

Där får ingen tobak säljas till personer som är födda efter 1 januari 2009.

Målet är att landet ska vara rökfritt så snart som 2025.

“Ingen bra anledning”

Nya Zeelands hälsominister Ayesha Verrall menar att vården kommer spara miljarder dollar på att slippa behandla sjukdomsfall som orsakats av rökning.

– Det finns ingen bra anledning att tillåta försäljning av en produkt som dödar hälften av människorna som använder den, säger Ayesha Verrall enligt SVT.

Ökar risken

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död.

Det ökar risken för olika typer av cancersjukdomar, hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och infektioner i andningsorganen.

– När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. De gör till exempel att du får sämre kondition och att risken ökar för flera sjukdomar. De påverkar också hjärnan så att du blir beroende, framhåller Vårdguiden 1177.

Foto: M. Oetelaar

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen