NORGE: Här är valresultatet för alla partier

2021 09 14

Arbeiderpartiet siktar på att bilda regering med Vänsterpartiet och Senterpartiet efter valet i Norge som ledde till stora förluster för högerpartierna.

Valrörelsen har handlat en hel del om ekonomiska klyftor och klimatfrågan vilket har missgynnat högerpartierna som legat efter under hela valkampanjen. I slutspurten har de båda stora partierna Arbeiderpartiet och Höyre gått starkare än väntat och nästan alla övriga partier fick klart lägre än opinionsmätningarna visade.

Katastrof för KrF

För Kristelig Folkeparti blev resultaten en katastrof och partiet som är Norges motsvarighet till Kristdemokraterna misslyckas för första gången sedan andra världskriget med att uppnå 4 % och får därmed inga nationella utjämningsmandat.

Besvikelse för MP

För Miljöpartiet De Gröna blev valet en stor besvikelse. Trots att partiet ökade så nådde man inte upp till 4%-spärren. Partiet ökar dock från 1 till 3 mandat med hjälp av starka resultat i vissa valdistrikt vilket ger så kallade direktmandat i enskilda valdistrikt.

Med 99,7 % av rösterna räknade har man fått ett i stort sett klart valresultat vilket är följande:

4,7 % (+2,3) Rödt Vänstersoc. 8 (+7)

7,5 % (+1,4) Vänsterpartiet SV 13 (+2)

26,4 % (-1,0) Arbeiderpartiet 48 (-1)

13,6 % (+3,3) Senterpartiet 28 (+9)

3,8 % (+0,6) Miljöpartiet 3 (+2)

Totalt 100 mandat

4,5 % (+0,1) Liberala Venstre 8 (+0)

3,8 % (-0,4) Kristelig Folkeparti 3 (-5)

20,5 % (-4,6) Höyre 36 (-9)

11,7 % (-3,5) Fremskrittspartiet 21 (-6)

Totalt 68 mandat

ANALYS

Även om norska Socialdemokraterna gör sitt näst sämsta val någonsin så är partiet Norges största parti och den stora vinnaren då partiet väntas få statsministerposten och leda landets nästa regering.

Senterpartiet gör sitt bästa val på 28 år och väntas få flera ministerposter i Regeringen Gahr Støre. Partiet är tveksamt till att släppa in Norges vänsterparti Socialistisk Venstre i regeringen men SV:s stöd krävs för att kunna bilda regering och därför pekar mycket på att det blir en trepartiregering med Arbeiderpartiet, Sentern och SV.

Foto: Arbeiderpartiet Buskerud

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen