Norge agerar mot energidryck – två nya beslut

2023 05 25

Norge vill införa en ny lagstiftning för köp av energidryck.

En majoritet av partierna i norska Stortinget är överens om att ta fram en ny lag om ett förbud mot försäljning av energidrycker till barn under 16 år, rapporterar VG.

Dessutom vill en majoritet av de norska partierna upprätta ett förbud mot marknadsföring av energidryck och onyttig mat till alla under 18 år.

– Mängden reklam barn och unga utsätts för påverkar matvanor och hälsa – och allt fler barn drabbas av fetma.

– Då måste vi vidta åtgärder för att skydda och förebygga, säger Arbetarpartiets Cecilie Myrseth till VG.

Går längre än Sverige

Norges nya förbud innebär att landet går längre än Sverige i frågan om energidrycker.

I Sverige är det inte förbjudet för unga under 16 år att köpa dryckerna.

Däremot finns det en branschöverenskommelse mellan livsmedelsföretagen som innebär att energidrycker inte bör säljas till personer som är under 15 år.

Överenskommelsen är ingen lag, men de flesta säljare följer rekommendationen.

”Glädjens dag”

Frode Jahren, generalsekreterare i riksförbundet för hjärt- och lungsjukdomar (LHL), beskriver de nya förbuden som ”en glädjens dag” för folkhälsan.

– Barn och unga utsätts dagligen för en stor exponering för ohälsosamma produkter, bland annat på TikTok och andra digitala kanaler. Vi tror att dessa förbud ger ett starkare skydd för barn, säger Jahren till VG.

Vidare konstaterar han att  en ohälsosam kost i ung ålder kan leda till stora hälsoutmaningar i vuxenlivet.

– Det är därför ett socialt ansvar att skydda barn från ohälsosamma produkter. Dagens majoritet har fattat ett modigt och korrekt beslut.

Kritiserar beslutet

Bård Hoksrud, hälsopolitisk talesperson i Framstegspartiet, är dock kritisk till de nya förbuden.

– De flesta butiker har sina egna åldersgränser. Jag tycker att det var en ordning som fungerade bra. Men vi har en regering och partier här i kammaren som är måna om att reglera och införa förbud, säger han till norska TV2.

Foto: W. Chan, C. Wiediger resp F. Baotić

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen