NORDKOREA: ”Akut kris” – oroande uppgifter

2023 02 22

Nordkorea upplever just nu en “akut livsmedelskris” men vägrar ta emot hjälp från andra länder.

Att det är brist på mat i Nordkorea är ingen ny upplevelse för landet.

Den här gången tycks dock läget vara betydligt värre än vanligt, uppger experter för BBC och flaggar för mycket oroande uppgifter.

– Nordkorea upplever en akut livsmedelskris, skriver den brittiska kanalen och tillägger:

– Satellitbilder från sydkoreanska myndigheter visar att Nordkorea producerade 180 000 ton mindre mat 2022 än 2021.

"Pressat" läge

Enligt statliga medier i Nordkorea kommer några av landets högsta tjänstemän att träffas i slutet av februari för att diskutera en “grundläggande förändring” av jordbrukspolitiken.

– Det är mycket viktig och brådskande uppgift, medger den regimtrogna nyhetsbyrån KCNA som beskriver läget som “pressande”.

Det är dock svårt att veta exakt hur illa ställt det faktiskt är i landet.

– På grund av Nordkoreas strikta covidåtgärder vid gränsen för varor och människor finns det inget sätt för någon utomstående att gå in i landet och själva se hur situationen är, säger James Fretwell, analytiker på NK News.

Diktatorn vägrar ta emot hjälp

Anledningen till den eskalerande och oroande utvecklingen för landet sägs bero på gränskontroller, dåligt väder och sanktioner.

Landets diktator Kim Jong Un vägrar dock ta emot någon som helst hjälp utifrån, och en statlig tidning har liknat användning av utländskt bistånd med “förgiftat godis”, skriver BBC.

Nordkoreanska medier menar även att “imperialister” använder bistånd som en “fälla för att plundra och förtrycka” mottagarländer.

Nobbat utländsk hjälp förr

Det är inte första gången Nordkorea går igenom en kris samtidigt som Kim Jong Un säger blankt nej till stöd från omvärlden.

I somras plågades landet av ett stort covidutbrott, men regimen vägrade låta WHO bidra med vaccin till landets 25 miljoner invånare.

– Det här är inte bra för folket i Nordkorea. Det här är inte bra för regionen. Det här är inte bra för världen, sade WHO:s nödorganisationschef Michael Ryan.

Pengar på militären istället

Istället för livsmedel lägger diktatorn landets pengar på militära ändamål.

Förra året avfyrades över 70 ballistiska missiler – ett nytt rekord för Nordkorea.

Nyligen organiserades även den största visningen någonsin av interkontinentala ballistiska missiler i Pyongyang, som sägs kunna utmana USA:s försvarssystem.

– Regimen har erkänt hur svårt det är för vanliga nordkoreanska människor, men fortsätter att prioritera propaganda och upptåg för familjen Kim, missiluppskjutningar och strikta kontroller av befolkningen, säger Sokeel Park, sydkoreansk chef för frivilligorganisationen Liberty.

Ett av världens fattigaste

Nordkorea rankas som ett av världens fattigaste länder.

Det finns få uppskattningar av landets ekonomi närtid, men 2015 bedömde CIA World Factbook landets BNP per capita till cirka 1 700 dollar.

I jämförelse var motsvarande siffra för Sverige 71 090 dollar 2021, enligt Världsbanken.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen