Nordiska semestervarningen: kan bli en skräcksommar – “katastrofalt dåligt”

2024 05 23

Årets semestersäsong riskerar att bli en “skräcksommar” för turister i Sydeuropa.

Det varnar flera nordiska experter för.

Bland annat bedöms det som troligt att förra årets extremväder i exempelvis Grekland, där turister i mängder evakuerades efter omfattande skogsbränder, kan hända igen.

– Det är stor sannolikhet att det blir värmeböljor i Europa även i år. För oss som tål höga temperaturer handlar det inte bara om skön värme att sola i, det får många andra konsekvenser, säger Åsa Helen Grahn, docent i turism vid Norges hotellhögskola på Universitet i Stavanger, till Dagbladet.

"Riskerar hemsk situation"

Turismforskaren pekar på hur torka, skogsbränder och hur turister och lokalbefolkning tvingas fly har blivit en central del av sommarsäsongen.

– Man riskerar att hamna i en situation som är hemsk för de som bor där och för den enorma mängd turister som de måste ta hänsyn till – som i många fall prioriterar de fastboende, säger Åsa Helen Grahn.

Extremvädret och skogsbränderna i Sydeuropa kan leda till att turistnäringen vänds upp och ned. Det vore en ekonomisk katastrof för berörda länder, menar samhällsgeografen och klimatprofessorn Håvard Haarstad från universitetet i Bergen.

“Tvingas resa annorlunda”

Studier pekar på att klimatet i Stockholm skulle kunna bli som i Budapest redan 2050. Madrid kan bli som Marrakech och London som Barcelona samma år.

– Vi kommer att tvingas resa annorlunda. Vissa platser, som Rhodos, kommer att se en kraftig nedgång i turismen på grund av detta. Vi kommer att behöva anpassa oss. Det råder ingen tvekan, säger Håvard Haarstad till den norska tidningen.

"Katastrof" även på hemmaplan

Den “omvända” turismen är redan ett faktum. Folk söker sig till Sverige, Norge och Finland för svalare sommarsemestrar. Fenomenet kallas för “cooltration”.

Redan förra året noterade Mastercard en kraftig ökning av bokade resor till Sverige och i Finland har man tagit höjd för en anstormning.

Men i Norge varnar man för att landet måste vara betydligt bättre förberett på turistrusningar än vad man hittills har varit.

– Jag var på semester i Norge förra året, och på många ställen var det katastrofalt dåligt planerat och organiserat. Det är avgörande att ha bra lösningar för att skingra turisterna när de kommer till ett resmål, säger Åsa Helen Grahn.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen