Nordiska semestervarningen: kan bli en skräcksommar – “katastrofalt dåligt”

2024 05 23

Årets semestersäsong riskerar att bli en “skräcksommar” för turister i Sydeuropa.

Det varnar flera nordiska experter för.

Bland annat bedöms det som troligt att förra årets extremväder i exempelvis Grekland, där turister i mängder evakuerades efter omfattande skogsbränder, kan hända igen.

– Det är stor sannolikhet att det blir värmeböljor i Europa även i år. För oss som tål höga temperaturer handlar det inte bara om skön värme att sola i, det får många andra konsekvenser, säger Åsa Helen Grahn, docent i turism vid Norges hotellhögskola på Universitet i Stavanger, till Dagbladet.

"Riskerar hemsk situation"

Turismforskaren pekar på hur torka, skogsbränder och hur turister och lokalbefolkning tvingas fly har blivit en central del av sommarsäsongen.

– Man riskerar att hamna i en situation som är hemsk för de som bor där och för den enorma mängd turister som de måste ta hänsyn till – som i många fall prioriterar de fastboende, säger Åsa Helen Grahn.

Extremvädret och skogsbränderna i Sydeuropa kan leda till att turistnäringen vänds upp och ned. Det vore en ekonomisk katastrof för berörda länder, menar samhällsgeografen och klimatprofessorn Håvard Haarstad från universitetet i Bergen.

“Tvingas resa annorlunda”

Studier pekar på att klimatet i Stockholm skulle kunna bli som i Budapest redan 2050. Madrid kan bli som Marrakech och London som Barcelona samma år.

– Vi kommer att tvingas resa annorlunda. Vissa platser, som Rhodos, kommer att se en kraftig nedgång i turismen på grund av detta. Vi kommer att behöva anpassa oss. Det råder ingen tvekan, säger Håvard Haarstad till den norska tidningen.

"Katastrof" även på hemmaplan

Den “omvända” turismen är redan ett faktum. Folk söker sig till Sverige, Norge och Finland för svalare sommarsemestrar. Fenomenet kallas för “cooltration”.

Redan förra året noterade Mastercard en kraftig ökning av bokade resor till Sverige och i Finland har man tagit höjd för en anstormning.

Men i Norge varnar man för att landet måste vara betydligt bättre förberett på turistrusningar än vad man hittills har varit.

– Jag var på semester i Norge förra året, och på många ställen var det katastrofalt dåligt planerat och organiserat. Det är avgörande att ha bra lösningar för att skingra turisterna när de kommer till ett resmål, säger Åsa Helen Grahn.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen