Nordiska semestervarningen: kan bli en skräcksommar – “katastrofalt dåligt”

2024 05 23

Årets semestersäsong riskerar att bli en “skräcksommar” för turister i Sydeuropa.

Det varnar flera nordiska experter för.

Bland annat bedöms det som troligt att förra årets extremväder i exempelvis Grekland, där turister i mängder evakuerades efter omfattande skogsbränder, kan hända igen.

– Det är stor sannolikhet att det blir värmeböljor i Europa även i år. För oss som tål höga temperaturer handlar det inte bara om skön värme att sola i, det får många andra konsekvenser, säger Åsa Helen Grahn, docent i turism vid Norges hotellhögskola på Universitet i Stavanger, till Dagbladet.

"Riskerar hemsk situation"

Turismforskaren pekar på hur torka, skogsbränder och hur turister och lokalbefolkning tvingas fly har blivit en central del av sommarsäsongen.

– Man riskerar att hamna i en situation som är hemsk för de som bor där och för den enorma mängd turister som de måste ta hänsyn till – som i många fall prioriterar de fastboende, säger Åsa Helen Grahn.

Extremvädret och skogsbränderna i Sydeuropa kan leda till att turistnäringen vänds upp och ned. Det vore en ekonomisk katastrof för berörda länder, menar samhällsgeografen och klimatprofessorn Håvard Haarstad från universitetet i Bergen.

“Tvingas resa annorlunda”

Studier pekar på att klimatet i Stockholm skulle kunna bli som i Budapest redan 2050. Madrid kan bli som Marrakech och London som Barcelona samma år.

– Vi kommer att tvingas resa annorlunda. Vissa platser, som Rhodos, kommer att se en kraftig nedgång i turismen på grund av detta. Vi kommer att behöva anpassa oss. Det råder ingen tvekan, säger Håvard Haarstad till den norska tidningen.

"Katastrof" även på hemmaplan

Den “omvända” turismen är redan ett faktum. Folk söker sig till Sverige, Norge och Finland för svalare sommarsemestrar. Fenomenet kallas för “cooltration”.

Redan förra året noterade Mastercard en kraftig ökning av bokade resor till Sverige och i Finland har man tagit höjd för en anstormning.

Men i Norge varnar man för att landet måste vara betydligt bättre förberett på turistrusningar än vad man hittills har varit.

– Jag var på semester i Norge förra året, och på många ställen var det katastrofalt dåligt planerat och organiserat. Det är avgörande att ha bra lösningar för att skingra turisterna när de kommer till ett resmål, säger Åsa Helen Grahn.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen