NORDEA: Två miljoner svenskar får oväntade pengar på kontot

2026 04 09

26 procent av svenskarna får mer pengar på kontot än de väntade sig.

En klar majoritet av svenskarna uppger att de får tillbaka på skatten i år.

Så mycket som 74 procent menar att de har en skatteåterbäring att vänta.

Än mer glädjande är det för 26 procent av svenskar som har deklarerat – eller två miljoner – som får mer pengar på kontot i samband med återbäringen än vad de hade väntat sig.

Nordea bekräftar

Över åtta miljoner svenskar har deklarerat i år – och drygt två miljoner får mer pengar tillbaka än de trodde.

En av tre, 32 procent, kommer lägga skatteåterbäringen på att spara eller investera för framtiden, jämfört med 28 procent förra året, enligt Nordea.

– Svenskarnas vilja att konsumera sin skatteåterbäring har minskat i år. Sverige befinner sig alltjämt i en ihållande lågkonjunktur och hushållen vill spara och investera för att möta en osäker framtid, säger bankens privatekonom Anders Stenkrona i ett pressmeddelande.

Siffrorna 2026

Drygt en av tre, 35 procent, får lika mycket skatteåterbäring som förväntat.

En av fyra, 26 procent, får mer pengar än förväntat och en av tio, 9 procent, får mindre pengar tillbaka än förväntat.

26 procent av svenskarna får inga pengar tillbaka på skatten eller kvarskatt, jämfört med 23 procent 2025.

Det är främst de unga vuxna (18-29 år) som får tillbaka mer pengar än förväntat, där 32 procent uppgav detta.

Läs mer: BESKED: Här sänks bensinen först

Det gör svenskarna med pengarna

De flesta svenskar, 32 procent, väljer att spara eller investera skatteåterbäringen.

14 procent planerar att resa för pengarna vilket är en minskning från 19 procent 2025.

En av tio, 11 procent, kommer att dryga ut sin hushållsbudget med skatteåterbäringen, jämfört med 18 procent 2025.

9 procent väljer att renovera hemma (10 procent 2025) och 6 procent kommer att använda sin skatteåterbäring till nöjen (10 procent 2025).

Har varnat

Under gårdagen gick Skatteverket ut med en varning för bedrägerier i samband med att återbäringen kommer.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Foto: Windows

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen