NORDEA: Många hushåll på väg att begå stort misstag

2023 11 28

Förra veckan meddelade Riksbanken att styrräntan ligger kvar på fyra procent.

Sveriges storbanker är, till skillnad från riksbankschefen Erik Thedéen, överens om att vi sannolikt har nått räntetoppen.

Men det innebär inte att räntorna sänks i närtid, varnar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Riksbankens räntebana indikerar att det dröjer till 2025 innan styrräntan sänks, medan vår bedömning är att det sker efter sommaren 2024, framhåller hon i bankens boränteprognos.

– Vid slutet av 2025 förväntas styrräntan enligt Nordeas prognos ligga på 2,50 procent, vilket är klart högre än före räntehöjningarna inleddes. Det bör hushåll ta höjd för.

Måste se upp

Annika Winsth flaggar för att bolånetagare som idag har en ekonomi som tål den nuvarande tremånadersräntan därmed kan ligga kvar med en sådan löptid på lånet.

Däremot måste skuldsatta hushåll med små marginaler se upp.

Och de är många till antalet, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), då svenska folket har bland de högsta skulderna i hela Europa.

– Räntor till bundna löptider ligger lägre idag, men dessa räntor lär falla framöver och risken med att binda idag är att hushållet binder in sig till för hög nivå särskilt på de längsta löptiderna, uttrycker Annika Winsth.

Riskerar att begå misstag

För skuldsatta hushåll som lever på marginalen menar chefsekonomen att det kan vara fortsatt attraktivt att binda delar av lånen på två år.

Detta trots att stora delar av svenskarna under hösten tenderat att välja rörlig ränta.

– Att vänta ytterligare några månader i hopp om att tvåårsräntan kommer ner ytterligare kan vara klokt, menar Annika Winsth och pekar på att dagens ränta på två år kan ligga lägre än den rörliga varianten under prognosperioden fram till december 2025.

Väljer ofta rörlig ränta

Och Sveriges hushåll är mycket benägna att välja rörlig ränta, inte minst ur ett europeiskt perspektiv.

89 procent av SBAB:s kunder valde under hösten det alternativet.

Men den kommer med stor risk, betonar Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.

– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året, säger han i ett pressmeddelande.

Nordeas chefsekonom understryker att det ekonomiska läget är svårbedömt.

– En sämre utveckling kan innebära att räntor faller snabbare och mer, medan ett bättre ekonomiskt läge talar för att räntorna ligger kvar på nuvarande nivåer längre.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen