NORDEA: Hela Sverige kommer förändras – ”remarkabelt”

2024 09 24

De senaste åren har rubrikerna handlat om höjda räntor, hög inflation och följaktligen höga levnadskostnader för svenska folket.

Det har dessutom varit stora klyftor mellan olika delar av Sverige.

Men skillnaderna är nu på väg att minska.

En landsöverskridande ekonomisk förändring till det bättre är nu att vänta, konstaterar storbanken Nordea i ett uttalande på tisdagen.

"Remarkabelt"

Nordea pekar ut den ekonomiska utvecklingen i storstäderna, som tidigare legat klart efter Norrlandsregionerna, och menar att Riksbankens räntesänkningar är en avgörande faktor.

– Mönstret efter pandemin består och det går bäst i de norra delarna av landet samtidigt som Sydsverige har gjort en remarkabel upphämtning på arbetsmarknaden, säger Susanne Spector, Nordeas chef för makroekonomisk analys, i en kommentar.

Jämnar ut sig

Enligt Nordea har norra Sverige en särskilt stark betydelse för svensk ekonomi och står för “en alt större del av efterfrågan på arbetskraft”. Under 2024 har de tre nordligaste regionernas BNP-bidrag dessutom varit större än någon enskild storstadsregion.

Storbanken understryker också att svensk export går mycket starkt samtidigt som den inhemska efterfrågan är relativt svag. Men den senare kommer att förbättras nästa år och göra avtryck i storstadsregionerna. 

– Stockholm och Västsverige växer snabbast nästa år, men trots det är dessa två regioner de enda som inte når tillbaka till sina tidigare tillväxttrender under prognosperioden. Samtidigt är det positivt för Sverige att fler delar av landet bidrar allt mer till BNP-utvecklingen, säger Susanne Spector.

Kämpigt i Småland

Kämpigast är det dock för Smålandsregionen, trots en stark utveckling för exporten.

Bostadsbyggandet har inte hunnit med befolkningsökningen och viktiga branscher som möbel- och fordonsindustrin har kämpat i motvind.

Nordea uppmärksammar också en nedväxling i befolkningstillväxt och utmaningarna som följer. Bland annat pekar man på Västerbottens län som är det enda där befolkningen växer snabbare än tidigare.

– Den lägre befolkningstillväxten innebär minskat behov av förskolor och skolor, dämpad byggtakt och att det blir tuffare att genomföra stora investeringar i kommuner där befolkningen minskar, säger Susanne Spector.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen