Nordea förvånade: Många hushåll i riskzonen – ökning med 80 procent

2024 03 25

Allt färre hushåll klarar av ökade kostnader.

Det visar Nordeas senaste Boendebarometer som utförts av mätinstitutet Verian.

Antalet hushåll som uppger att de skulle kulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor har minskat från 60 procent under hösten 2023 till 53 procent i dag.

Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, anser att nedgången är oroväckande.

– Det är oroande att färre klarar av ökade kostnader. Vi är inne i en lågkonjunktur och den förklaring jag kan se är att många svenskar har minskat sina besparingar och nu har en liten marginal.

Ökat 80 procent: ”Förvånar mig”

Hos låg- och medelinkomsttagare, med hushållsinkomster på 30 000-65 000 kronor i månaden, har läget försämrats markant.

Hela 80 procent uppger att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. En kraftig ökning jämfört med hösten 2023. Då svarade 25 procent ja på samma fråga.

Nordeas sparekonom förvånas över den kraftiga uppgången.

– Att det är en så kraftig ökning bland låg- och medelinkomsttagare förvånar mig. En förklaring kan vara att fjolåret var tufft och att de nu har snävare ekonomiska marginaler, kommenterar Anders Stenkrona.

”Det är motsägelsefullt”

Nordeas undersökning visar även att nästan hälften (45 procent) av svenska folket föredrar rörlig ränt på bolånet. Endast 14 procent tänker binda delar eller hela bolånet under året.

Av de som tänker binda bolånet tror mer än var tredje person (43 procent) att räntan kommer vända neråt den kommande tiden.

Svaret förvånar Anders Stenkrona.

– Det är motsägelsefullt att de som tänker binda bolånet tror på sjunkande räntor. En trolig förklaring är att de ogillar risk och har nyss varit med om höga räntekostnader. Vi minns det vi nyligen varit med om och handlar därefter, säger Nordeas sparekonom.

Fakta: Nordeas Boendebarometer

- Undersökningen är genomförd den 15-21 februari 2024.

- Urvalet består av 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

Källa: Nordea

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen