Nordea förvånade: Många hushåll i riskzonen – ökning med 80 procent

2024 03 25

Allt färre hushåll klarar av ökade kostnader.

Det visar Nordeas senaste Boendebarometer som utförts av mätinstitutet Verian.

Antalet hushåll som uppger att de skulle kulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor har minskat från 60 procent under hösten 2023 till 53 procent i dag.

Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, anser att nedgången är oroväckande.

– Det är oroande att färre klarar av ökade kostnader. Vi är inne i en lågkonjunktur och den förklaring jag kan se är att många svenskar har minskat sina besparingar och nu har en liten marginal. 

Ökat 80 procent: ”Förvånar mig”

Hos låg- och medelinkomsttagare, med hushållsinkomster på 30 000-65 000 kronor i månaden, har läget försämrats markant.

Hela 80 procent uppger att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. En kraftig ökning jämfört med hösten 2023. Då svarade 25 procent ja på samma fråga.

Nordeas sparekonom förvånas över den kraftiga uppgången.

– Att det är en så kraftig ökning bland låg- och medelinkomsttagare förvånar mig. En förklaring kan vara att fjolåret var tufft och att de nu har snävare ekonomiska marginaler, kommenterar Anders Stenkrona.

”Det är motsägelsefullt”

Nordeas undersökning visar även att nästan hälften (45 procent) av svenska folket föredrar rörlig ränt på bolånet. Endast 14 procent tänker binda delar eller hela bolånet under året.

Av de som tänker binda bolånet tror mer än var tredje person (43 procent) att räntan kommer vända neråt den kommande tiden.

Svaret förvånar Anders Stenkrona.

– Det är motsägelsefullt att de som tänker binda bolånet tror på sjunkande räntor. En trolig förklaring är att de ogillar risk och har nyss varit med om höga räntekostnader. Vi minns det vi nyligen varit med om och handlar därefter, säger Nordeas sparekonom.

Fakta: Nordeas Boendebarometer

- Undersökningen är genomförd den 15-21 februari 2024.

- Urvalet består av 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

Källa: Nordea

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

2024 11 20

Den 1 januari 2025 träder nya regler om sopsortering i kraft.

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

  • kläder av textil
  • hemtextil
  • inredningstextil
  • väskor av textil
  • accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 20

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen