Nordea förvånade: Många hushåll i riskzonen – ökning med 80 procent

2024 03 25

Allt färre hushåll klarar av ökade kostnader.

Det visar Nordeas senaste Boendebarometer som utförts av mätinstitutet Verian.

Antalet hushåll som uppger att de skulle kulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor har minskat från 60 procent under hösten 2023 till 53 procent i dag.

Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, anser att nedgången är oroväckande.

– Det är oroande att färre klarar av ökade kostnader. Vi är inne i en lågkonjunktur och den förklaring jag kan se är att många svenskar har minskat sina besparingar och nu har en liten marginal.

Ökat 80 procent: ”Förvånar mig”

Hos låg- och medelinkomsttagare, med hushållsinkomster på 30 000-65 000 kronor i månaden, har läget försämrats markant.

Hela 80 procent uppger att de inte skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor. En kraftig ökning jämfört med hösten 2023. Då svarade 25 procent ja på samma fråga.

Nordeas sparekonom förvånas över den kraftiga uppgången.

– Att det är en så kraftig ökning bland låg- och medelinkomsttagare förvånar mig. En förklaring kan vara att fjolåret var tufft och att de nu har snävare ekonomiska marginaler, kommenterar Anders Stenkrona.

”Det är motsägelsefullt”

Nordeas undersökning visar även att nästan hälften (45 procent) av svenska folket föredrar rörlig ränt på bolånet. Endast 14 procent tänker binda delar eller hela bolånet under året.

Av de som tänker binda bolånet tror mer än var tredje person (43 procent) att räntan kommer vända neråt den kommande tiden.

Svaret förvånar Anders Stenkrona.

– Det är motsägelsefullt att de som tänker binda bolånet tror på sjunkande räntor. En trolig förklaring är att de ogillar risk och har nyss varit med om höga räntekostnader. Vi minns det vi nyligen varit med om och handlar därefter, säger Nordeas sparekonom.

Fakta: Nordeas Boendebarometer

- Undersökningen är genomförd den 15-21 februari 2024.

- Urvalet består av 1 000 män och kvinnor 18-65 år som äger sitt boende i Sverige.

- Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.

Källa: Nordea

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen