Nordea förbluffade – vänder sig direkt till regeringen

2023 09 13

Riksbanken har för mycket makt och sätter käppar i hjulet för regeringen.

Det anser Annika Winsth, chefsekonom för storbanken Nordea.

Uttalandet kommer i samband med att flera experter argumenterat för att Sverige behöver rusta för tillväxt i framtiden och lyfta konkurrenskraften på den internationella marknaden, rapporterar Dagens industri.

Vill se omvända roller

Nordeas chefsekonom anser att det måste inledas samtal om hur det ekonomiska ramverket egentligen ser ut.

Hon menar att centralbankerna har orimligt mycket makt – åtminstone i förhållande till folkvalda politiker.

– Det ska inte vara så att centralbanken för en politik som regeringen rättar sig efter. Centralbanken ska skapa stabilitet och hantera de svängningar som uppstår till följd av den politik som regeringen står för, säger Annika Winsth till Di.

Vänder sig till regeringen

Men trots att det är Riksbanken och dess åtgärder mot inflationen som styr finanspolitiken kräver storbanken mer från regeringen.

Enligt Annika Winsth är finansminister Elisabeth Svantesson (M) alldeles för återhållsam med den försiktiga linje man valt – särskilt när det gäller satsningar som chefsekonomen menar skulle kunna stärka ekonomin.

– Jag tycker det är förvånande att finansministern och regeringen lägger så stort fokus på inflationen. Visst, den är bekymmersam, men det finns mycket man kan göra utan att det påverkar inflationen nämnvärt, säger hon.

"Främsta prioriteten"

Att inflationen hämmar Sveriges ekonomi var ingenting som närings- och energiminister Ebba Busch (KD) stack under stol med när nya budgetförändringar presenterades förra veckan.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll. Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade ministern på den pressträff som bekräftade en sänkning av skatten på drivmedel efter årsskiftet.

Går emot andra storbanker

Nordea uppmärksammades stort förra veckan när man presenterade sin prognos för när Riksbanken lär sänka styrräntan igen.

Beskedet stack ut då storbanken pekade ut hösten 2024 som tidpunkten för nästa räntesänkning – betydligt senare än både SBAB:s och Swedbanks prognoser.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, sade Annika Winsth förra onsdagen i ett pressutskick.

LÄS MER: Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen