Nordea förbluffade – vänder sig direkt till regeringen

2023 09 13

Det anser Annika Winsth, chefsekonom för storbanken Nordea.

Uttalandet kommer i samband med att flera experter argumenterat för att Sverige behöver rusta för tillväxt i framtiden och lyfta konkurrenskraften på den internationella marknaden, rapporterar Dagens industri.

Vill se omvända roller

Nordeas chefsekonom anser att det måste inledas samtal om hur det ekonomiska ramverket egentligen ser ut.

Hon menar att centralbankerna har orimligt mycket makt – åtminstone i förhållande till folkvalda politiker.

– Det ska inte vara så att centralbanken för en politik som regeringen rättar sig efter. Centralbanken ska skapa stabilitet och hantera de svängningar som uppstår till följd av den politik som regeringen står för, säger Annika Winsth till Di.

Vänder sig till regeringen

Men trots att det är Riksbanken och dess åtgärder mot inflationen som styr finanspolitiken kräver storbanken mer från regeringen.

Enligt Annika Winsth är finansminister Elisabeth Svantesson (M) alldeles för återhållsam med den försiktiga linje man valt – särskilt när det gäller satsningar som chefsekonomen menar skulle kunna stärka ekonomin.

– Jag tycker det är förvånande att finansministern och regeringen lägger så stort fokus på inflationen. Visst, den är bekymmersam, men det finns mycket man kan göra utan att det påverkar inflationen nämnvärt, säger hon.

"Främsta prioriteten"

Att inflationen hämmar Sveriges ekonomi var ingenting som närings- och energiminister Ebba Busch (KD) stack under stol med när nya budgetförändringar presenterades förra veckan.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll. Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade ministern på den pressträff som bekräftade en sänkning av skatten på drivmedel efter årsskiftet.

Går emot andra storbanker

Nordea uppmärksammades stort förra veckan när man presenterade sin prognos för när Riksbanken lär sänka styrräntan igen.

Beskedet stack ut då storbanken pekade ut hösten 2024 som tidpunkten för nästa räntesänkning – betydligt senare än både SBAB:s och Swedbanks prognoser.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, sade Annika Winsth förra onsdagen i ett pressutskick.

LÄS MER: Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen