Nordea förbluffade – vänder sig direkt till regeringen

2023 09 13

Det anser Annika Winsth, chefsekonom för storbanken Nordea.

Uttalandet kommer i samband med att flera experter argumenterat för att Sverige behöver rusta för tillväxt i framtiden och lyfta konkurrenskraften på den internationella marknaden, rapporterar Dagens industri.

Vill se omvända roller

Nordeas chefsekonom anser att det måste inledas samtal om hur det ekonomiska ramverket egentligen ser ut.

Hon menar att centralbankerna har orimligt mycket makt – åtminstone i förhållande till folkvalda politiker.

– Det ska inte vara så att centralbanken för en politik som regeringen rättar sig efter. Centralbanken ska skapa stabilitet och hantera de svängningar som uppstår till följd av den politik som regeringen står för, säger Annika Winsth till Di.

Vänder sig till regeringen

Men trots att det är Riksbanken och dess åtgärder mot inflationen som styr finanspolitiken kräver storbanken mer från regeringen.

Enligt Annika Winsth är finansminister Elisabeth Svantesson (M) alldeles för återhållsam med den försiktiga linje man valt – särskilt när det gäller satsningar som chefsekonomen menar skulle kunna stärka ekonomin.

– Jag tycker det är förvånande att finansministern och regeringen lägger så stort fokus på inflationen. Visst, den är bekymmersam, men det finns mycket man kan göra utan att det påverkar inflationen nämnvärt, säger hon.

"Främsta prioriteten"

Att inflationen hämmar Sveriges ekonomi var ingenting som närings- och energiminister Ebba Busch (KD) stack under stol med när nya budgetförändringar presenterades förra veckan.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll. Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade ministern på den pressträff som bekräftade en sänkning av skatten på drivmedel efter årsskiftet.

Går emot andra storbanker

Nordea uppmärksammades stort förra veckan när man presenterade sin prognos för när Riksbanken lär sänka styrräntan igen.

Beskedet stack ut då storbanken pekade ut hösten 2024 som tidpunkten för nästa räntesänkning – betydligt senare än både SBAB:s och Swedbanks prognoser.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, sade Annika Winsth förra onsdagen i ett pressutskick.

LÄS MER: Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen