Nordea förbluffade – vänder sig direkt till regeringen

2023 09 13

Riksbanken har för mycket makt och sätter käppar i hjulet för regeringen.

Det anser Annika Winsth, chefsekonom för storbanken Nordea.

Uttalandet kommer i samband med att flera experter argumenterat för att Sverige behöver rusta för tillväxt i framtiden och lyfta konkurrenskraften på den internationella marknaden, rapporterar Dagens industri.

Vill se omvända roller

Nordeas chefsekonom anser att det måste inledas samtal om hur det ekonomiska ramverket egentligen ser ut.

Hon menar att centralbankerna har orimligt mycket makt – åtminstone i förhållande till folkvalda politiker.

– Det ska inte vara så att centralbanken för en politik som regeringen rättar sig efter. Centralbanken ska skapa stabilitet och hantera de svängningar som uppstår till följd av den politik som regeringen står för, säger Annika Winsth till Di.

Vänder sig till regeringen

Men trots att det är Riksbanken och dess åtgärder mot inflationen som styr finanspolitiken kräver storbanken mer från regeringen.

Enligt Annika Winsth är finansminister Elisabeth Svantesson (M) alldeles för återhållsam med den försiktiga linje man valt – särskilt när det gäller satsningar som chefsekonomen menar skulle kunna stärka ekonomin.

– Jag tycker det är förvånande att finansministern och regeringen lägger så stort fokus på inflationen. Visst, den är bekymmersam, men det finns mycket man kan göra utan att det påverkar inflationen nämnvärt, säger hon.

"Främsta prioriteten"

Att inflationen hämmar Sveriges ekonomi var ingenting som närings- och energiminister Ebba Busch (KD) stack under stol med när nya budgetförändringar presenterades förra veckan.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll. Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade ministern på den pressträff som bekräftade en sänkning av skatten på drivmedel efter årsskiftet.

Går emot andra storbanker

Nordea uppmärksammades stort förra veckan när man presenterade sin prognos för när Riksbanken lär sänka styrräntan igen.

Beskedet stack ut då storbanken pekade ut hösten 2024 som tidpunkten för nästa räntesänkning – betydligt senare än både SBAB:s och Swedbanks prognoser.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, sade Annika Winsth förra onsdagen i ett pressutskick.

LÄS MER: Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen