Nordea förbluffade – vänder sig direkt till regeringen

2023 09 13

Det anser Annika Winsth, chefsekonom för storbanken Nordea.

Uttalandet kommer i samband med att flera experter argumenterat för att Sverige behöver rusta för tillväxt i framtiden och lyfta konkurrenskraften på den internationella marknaden, rapporterar Dagens industri.

Vill se omvända roller

Nordeas chefsekonom anser att det måste inledas samtal om hur det ekonomiska ramverket egentligen ser ut.

Hon menar att centralbankerna har orimligt mycket makt – åtminstone i förhållande till folkvalda politiker.

– Det ska inte vara så att centralbanken för en politik som regeringen rättar sig efter. Centralbanken ska skapa stabilitet och hantera de svängningar som uppstår till följd av den politik som regeringen står för, säger Annika Winsth till Di.

Vänder sig till regeringen

Men trots att det är Riksbanken och dess åtgärder mot inflationen som styr finanspolitiken kräver storbanken mer från regeringen.

Enligt Annika Winsth är finansminister Elisabeth Svantesson (M) alldeles för återhållsam med den försiktiga linje man valt – särskilt när det gäller satsningar som chefsekonomen menar skulle kunna stärka ekonomin.

– Jag tycker det är förvånande att finansministern och regeringen lägger så stort fokus på inflationen. Visst, den är bekymmersam, men det finns mycket man kan göra utan att det påverkar inflationen nämnvärt, säger hon.

"Främsta prioriteten"

Att inflationen hämmar Sveriges ekonomi var ingenting som närings- och energiminister Ebba Busch (KD) stack under stol med när nya budgetförändringar presenterades förra veckan.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll. Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen, sade ministern på den pressträff som bekräftade en sänkning av skatten på drivmedel efter årsskiftet.

Går emot andra storbanker

Nordea uppmärksammades stort förra veckan när man presenterade sin prognos för när Riksbanken lär sänka styrräntan igen.

Beskedet stack ut då storbanken pekade ut hösten 2024 som tidpunkten för nästa räntesänkning – betydligt senare än både SBAB:s och Swedbanks prognoser.

– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Skuldsatta hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor under en längre tid, sade Annika Winsth förra onsdagen i ett pressutskick.

LÄS MER: Nordea går tvärsemot SBAB och Swedbank

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen