Nobbar kunder över 60 år – svensk bank i blåsväder

2025 03 05

Efter att räntan höjdes gång efter annan under 2022 och 2023 började säkerligen en hel del bolånekunder snegla på alternativ till de klassiska storbankerna.

Flera vände troligen blicken mot uppstickaren Skandiabanken, ett kundägt bolag som börjat ta upp kampen med Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea och SBAB om kunderna.

Men nu har utmanaren blivit föremål för kritik.

Skälet är att banken visar sig ha en särskild gräns för personer över 60 år. Från den åldern kan en kund bli nekad ett lånelöfte – enbart på grund av just åldern.

Det hävdar Svenska Dagbladet.

Inkomsten sänks med 40 procent

Tidningen har tagit del av ett fall med en 62-åring som ansökte om bolånelöfte i flera banker, och fick ja. 

Från Skandiabanken, där mannen tidigare varit kund, blev det dock nej.

När han frågade bankens kundtjänst om anledningen blev svaret att kreditsystemet enbart räknar 60 procent av den angivna inkomsten från det att kunden fyllt 60 – vilket innebar ett underskott i kalkylen.

Med andra ord får en 60-plussare som söker bolån hos Skandiabanken automatiskt sin inkomst sänkt med 40 procent i samband med en första förfrågan.

Bankerna: finns inga fasta gränser

Åldersfaktorn gäller dock inte nödvändigtvis enbart Skandiabanken. SBAB gör exempelvis schablonberäkningar kopplat till ålder för den som ansöker om lånelöfte digitalt.

Det innebär att banken, när kunden närmar sig eller har passerat 60 år, kan räkna utifrån din pension istället för inkomsten vid tillfället för kreditprövningen.

Men när den oberoende stiftelsen Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå ställt frågan till bankerna när det sker har konkreta svar uteblivit.

– När vi har frågat några hur de gör har de svarat att det inte finns några fasta åldersgränser, sade Eva Lindström, jurist på Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå, till tidningen Kollega för två år sedan.

Svarar: "Beklagar formuleringen"

Enligt Skandiabanken är ålder officiellt ingen faktor som avgör om ett bolån godkänns eller inte. 

– Vi gör alltid en individuell kreditbedömning och där tar vi aldrig hänsyn till ålder, säger Jonatan Ohlin, talesperson för Skandias presstjänst, till SvD.

Han menar att den utpekade åldersgränsen handlar om en initial kreditbedömning för att preliminärt bedöma kundens återbetalningsförmåga – inte den formella kreditbedömningen som i slutändan ger ja eller nej till bolån.

– Med den formuleringen som kunden har fått i kontakten med oss, så får man intrycket av att det här har någonting med ålder att göra och det är en formulering som jag verkligen beklagar.

Arkivfoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen