Netflix överger populärt program – stora protester

2024 07 01

Netflix skrotar planerna för en ny säsong av Ancient Apocalypse.

Netflix-programmet Ancient Apocalypse har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren.

Det är den brittiske journalisten Graham Hancock som försöker ta reda på vad som egentligen har skett i människans historia, och programmet har tagit sig in på topp 10-listan i 31 olika länder.

Den nya upplagan, där Hancock hade tänkt nysta i amerikansk historia, ser dock inte ut att bli av.

Det rapporterar The Guardian.

Stora protester

Det är efter stora protester från grupper som representerar USA:s ursprungsbefolkning som beslutet uppges ha tagits.

Hancock och producenterna  hade ansökt om tillstånd att filma nya avsnitt i Grand Canyon nationalpark i Arizona och Chaco Canyon i New Mexico, trots starka invändningar från lokala ledare.

– Den kontroversielle brittiske författaren Graham Hancock har övergett planerna på att spela in en ny säsong av sin Netflix-serie Ancient Apocalypse i USA efter att urfolksgrupper protesterat mot hans skildring av deras historia och kultur, rapporterar The Guardian.

Uttalar sig

Stewart Koyiyumptewa, ansvarig för historiskt bevarande i Hopi-nationen, är en som har uttalat sig.

– Hancock presenterar sina teorier som överlägsna det som de första invånarna i området säger om sin egen historia, säger han.

Har kritiserats

Programmet har fått stor uppmärksamhet och blivit populärt, men har även fått skarp kritik från olika håll.

Kritiken har bland annat handlat om att Hancock inte grundar verksamheten i vetenskap.

– Det är en besynnerlig resa. Hancock visar inte upp ett enda bevis för sina påståenden, framhåller historieprofessorn Dick Harrison i SvD.

– Han vägrar att ta upp en dialog med de talrika kritikerna utan förbigår dem med tystnad eller med anklagelser om att de i konspiratoriskt nit söker dölja det verkliga förflutna och censurera honom själv.

Från många håll

Trots att programmet har skördat framgångar vad gäller tittarsiffror så har många blivit upprörda över bristen på bevis.

Det råder nu stora oklarheter gällande vad som sker med programmet framöver.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen