Nej till sänkt bensinskatt

2026 05 20

I Sverige har Tidöpartierna agerat genom att tillfälligt sänka skatten på drivmedel.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande i samband med beskedet.

Folket säger nej

Många svenskar välkomnar den tillfälliga skattelättnaden.

Men det är en minoritet av svenska folket som stödjer den sänkta bränsleskatten, enligt en färsk undersökning som Novus gjort på uppdrag av TCO.

Endast 29 procent anser att den generella skattesatsningen är den bästa lösningen.

En majoritet tycker istället att det inte är den bästa lösningen.

Hela 40 procent anser att stödet borde riktas mot de hushåll som drabbas värst, i en mer selektiv ekonomisk kompensationsform.

19 procent tycker att politiken inte borde agera alls.

– Det finns en stor men ofta tyst majoritet som vill se en omställning bort från fossilberoendet. Samtidigt är allmänheten medveten om att det kan kosta mer – och vill att stödet ska gå till dem som är mest utsatta, säger Therese Svanström, ordförande för TCO, i ett uttalande.

80 procent tycker samma

Undersökningen visar också att hela 80 procent av svenska folket tycker att fossilberoendet i landet borde minska.

– Det är oansvarigt att elda på konsumtionen med generella bensinskattesänkningar – både för ekonomin och för klimatet. För att minska sårbarheten behöver Sverige i stället fortsätta minska beroendet av fossila bränslen, säger Therese Svanström.

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt

Endast tre procent

I undersökningen var det endast tre procent som svarade att Sveriges fossilberoende inte är något problem.

– Många förstår att en rättvis omställning är mycket mer än bara pris vid pump. Om vi vänder på det finns en stor orättvisa som väntar om vi inte minskar fossilberoendet, säger Therese Svanström.

Värsta någonsin

Regeringen planerar för ytterligare en skattesänkning på drivmedel.

Och energiminister Ebba Busch (KD) menar att satsningarna är nödvändiga.

– I den värsta globala energikrisen någonsin måste vi stå på hushållens sida, säger hon, till SVT.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen