Negativ utveckling angående hundar i Sverige

2023 02 26

Enligt forskning från Linnéuniversitetet blir det allt vanligare att människor dödas av hundar i Sverige.

Trots att det är en ovanlig företeelse så ökar antalet dödsfall efter hundattacker.

Mellan 1997 och 2021 avled tretton personer efter att ha blivit bitna eller angripna av en hund varav nio av dödsfallen inträffade under perioden 2015–2021, rapporterar SVT.

– Förändring i människans sätt att hålla och interagera med hundar samt en hög­re andel så kallade högriskraser i hundpopulationen kan vara en förklaring till att antalet hundrelaterade dödsfall har ökat, framhåller forskarna vid Linnéuniversitetet.

“Behöver förbereda sig”

Även i Europa syns en negativ trend när det kommer till hundrelaterade dödsfall.

Under pandemin och i samband med Rysslands anfallskrig i Ukraina har antalet smuggelhundar ökat, vilket också ökar risken för smitta av vissa infektionssjukdomar.

Fler antal hundbett innebär enligt forskningen även en utmaning för vården, som uppmanas ta höjd för utvecklingen.

– Hälso- och sjukvården behöver förbereda sig för dessa utmaningar, menar forskarna Sirkku Sarenbo och Helena Striwing i Läkartidningen.

Strikt ansvar

Om du eller din hund blivit biten en annans hund kan du ha rätt till ersättning i form av bland annat veterinärvård eller rehabilitering.

Oavsett om hunden är kopplad eller inte har den utsatte rätt till skadestånd.

– Som hundägare har man ett strikt ansvar för de skador ens hund orsakar, framhåller Svenska Kennelklubben.

Medvetenhet kan behövas

Svenska Kennelklubben menar att det generellt sett inte finns några farliga hundraser, men att det finns raser med egenskaper man bör vara medveten om.

–  I fel händer och med fel hantering kan en hund bita. Genom selektiv avel och olämpliga hundägare kan de flesta hundar bli mer eller mindre farliga för sin omgivning, menar SKK.

Samarbetar med polisen

Svenska Kennelklubben samarbetar med såväl polisen som olika myndigheter och organisationer för att informera och arbeta förebyggande.

Bland annat arrangeras utbildning för hundköpare och hundägare för att se till att hundägaren vet om sitt ansvar.

Foto: L. Carnelos

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen