Nattsömnen hotad för en miljon svenskar

2024 04 26

En av tio svenskar, drygt en miljon människor, får nattsömnen förstörd.

Det visar en färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten.

I undersökningen Miljöhälsoenkäten 2023 ställs bland annat frågor inomhusmiljö, luftföroreningar, kemikalier, solljus och klimatförändringen.

Resultatet är tydligt: Den miljöexponering som påverkar människor mest är buller.

En av tio uppger att de får nattsömnen avbruten på grund av fenomenet, som ökat de senaste åren.

Folkhälsomyndighetens utredare Ida Knutsson understryker att resultatet är oroväckande för folkhälsan.

– Buller kan orsaka sömnstörningar, vilket i sin tur kan ge upphov till allvarliga effekter som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Nästan en av tio anger i enkäten att de dagligen eller varje vecka får sin sömn störd av trafikbuller. Problemet har blivit allt vanligare sedan Folkhälsomyndighetens undersökningar startade för 25 år sedan, säger hon.

Följer ny fråga

För första gången sedan undersökningens start har Folkhälsomyndigheten ställt frågor om ett växande samhällsproblem: trångboddhet.

Över en femtedel (22 procent) av personer födda utanför Europa svarar att de bor trångt. Det innebär att trångboddhet är kraftig överrepresenterat hos gruppen jämfört med övriga delen av befolkningen, där drygt 10 procent svarar ja på samma fråga.

Folkhälsomyndigheten ser allvarligt på resultatet.

– Om de boende är fler än vad bostaden är anpassad för, kan inomhusmiljön bland annat ge upphov till besvär som allergi, trötthet och huvudvärk. Besvären kan uppstå på grund av otillräcklig ventilation och ökad förekomst av fuktskador och mögel, skriver myndigheten.

Positiv trend

Det går även att finna positiva trender i Folkhälsomyndighetens undersökning. En sådan är att allt färre personer exponeras för passiv rökning – siffran har minskat från 7 procent till 2 procent sedan 2007.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen