NATTLIGT TAL: ”Vi måste vara känslokalla”

2022 11 10

Parallellt med striderna på marken, till havs och i luften pågår det mediala spelet mellan Ryssland och Ukraina för fullt.

I går meddelade Ryssland att man drar tillbaka trupper från Cherson.

I sitt dagliga tal uttryckte Volodomyr Zelenskyj sitt tvivel.

Måste vara känslokalla

– Vi måste vara känslokalla, som alltid i krig, framhöll han i sitt traditionella videotal till nationen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Han tillade:

– Jag kommer definitivt inte bjuda fienden på några detaljer om våra operationer.

Det var i går eftermiddag som nyheten om en delvis rysk reträtt sköljde över världens medier. Man skulle börja ett återtagande av sina styrkor från regionhuvudstaden Chersonn, närmare bestämt flytta styrkorna från den ena sidan av floden Dnepr till den andra, för att där omorganisera.

Oklarhet kring reträtt

Men exakt vad Rysslands utspel kommer att innebära är fortfarande oklart.

– Nu har Ryssland genomfört en allmän mobilisering till ett högt politiskt pris och ändå är det som händer några veckor senare ett stort bakslag, framhöll Oskar Jonsson, doktor i rysk krigföring och tjänstgörande på Försvarshögskolan, till SVT på onsdagskvällen.

Oavsett vidden av reträtten, underströk han, så är händelsen rent politiskt ett ”enormt bakslag”.

Samtidigt som Vladimir Putins trupper meddelade reträtt avancerade Ukrainas dito under dagen. Enligt obekräftade uppgifter återtog man byarna Pravdyne och Kalynivske i Chersonregionen, rapporterade bland andra AFP.

Korridor öppnad

Lägg till det också ännu ej säkerställda rapporter från nyhetsbyrån om att de ukrainska styrkorna ska ha intagit staden Snihurivka fem mil norr om Cherson och därmed öppnat en korridor till Chersons förorter och bilden av en möjlig förändring i kriget skulle kunna skönjas.

Inte minst stod det klart efter att nyhetsbyrån CNN på onsdagen bekräftade symboliskt viktig geolokalisering i bilder av den ukrainska flaggan nära tågstationen i staden Snihurivka.

Parallellt som de överraskande reträttrapporterna från kriget kom meddelade Kreml att president Vladimir Putin inte kommer att närvara vid G20-mötet på Bali nästa vecka. Enligt illvilliga rykten för att den ryske presidenten tycker det är genant att konfronteras över invasionen av Ukraina.

Utrikesminister skickas fram

I stället skickar landet fram en annan person till mötet.

–  Putin kommer att representeras av Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov, framhöll ambassadspersonal i Indonesien för CNN.

Foto: V. Zelenskyj resp Preident of Russia

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen